Älmhult från den ljusa sidan

Älmhult Artikeln publicerades

Vad vet en familj från Sydamerika om livet i södra Småland? Vad vill Älmhults kommun visa upp för alla nyinflyttade? Ikea och Linné står på menyn under den organiserade rundresan. Plus kyckling- och salladsbuffé i församlingshemmet i Virestad.

Fångad av Pehr Hörbergmålningarna i Virestads kyrka. Karima Yavari från Afghanistan förevigar kvällsstunden tillsammans med Malin Ljung från Älmhults kommun och den imponerande altarmålningen
Foto: Per Ohlsson
Fångad av Pehr Hörbergmålningarna i Virestads kyrka. Karima Yavari från Afghanistan förevigar kvällsstunden tillsammans med Malin Ljung från Älmhults kommun och den imponerande altarmålningen "Jesus lär var dag i templet".

En buss kommer lastad. Med en colombiansk familj, ett gäng indier, två syrier, ett afghanskt par och deras kompisar, tre personer från Rumänien plus några andra färska invånare.

– Jag är stolt att vara ordförande i kommunstyrelsen och att ni valt att flytta till Älmhult, säger Eva Ballovarre (S).

Hon hälsar ett drygt 20-tal nyfikna välkomna till nya hemkommunen. Sedan lämnar hon över mikrofonen till rundturens guide, Inger Arvidsson, och önskar sällskapet trevlig utflykt. Upptäcktsfärden kan börja.

Kommunikatör Malin Ljung har delat ut informativt material till passagerarna redan vid ombordstigandet. Kartor, broschyrer och lite annat. ”Välkommen till Älmhult. Känn dig som hemma”, står det textat i feta bokstäver på papperspåsarna.

”Till vänster passerar vi Kulturskolan”. Inger Arvidsson fångar mikrofonen och uppmärksamheten.
Foto: Per Ohlsson
”Till vänster passerar vi Kulturskolan”. Inger Arvidsson fångar mikrofonen och uppmärksamheten.

När bussen rullar iväg från stationen skingras molnen och kvällssolen kastar generösa strålar över en märklig och rätt liten plats som samlar exceptionellt många nationaliteter och gästarbetare. Det är en kort stund på jorden, men en stor upplevelse för varje individ. Tre timmar med en brokig skara människor.

Några har letat sig till Smålands möbelmecka frivilligt, andra har kommit flyktvägen.

Javad Rezai lämnade Aghanistan för nio år sedan. I dag är han timanställd på Nicklagården och utbildar sig till undersköterska. Hustrun Zahra Nazari har nyligen anlänt och lär sig ett nytt språk på SFI.

Syriska vännerna Hanni Al Chalabi och Abdullah Kablawi har också sökt sig bort från oroshärdar för att finna trygghet och framtidshopp långt hemifrån.

– Jag har precis fått jobb i kommunen och så håller jag i lite kurser i svenska i olika studieförbund, berättar Abdullah.

Chauffören Lars Persson styr först upp mot Ikea, sedan stannar han utanför avfallsanläggningen vid Äskya och Inger Arvidsson ger en sopsorteringslektion på både svenska och engelska innan bussen fortsätter förbi biblioteket, några skolbyggnader, Folkets hus och ungdomsgården Fenix, som alla ligger uppradade längs Skolgatan.

Sakta rullar ekipaget norrut utmed gamla vägen med anor från 1700-talet.

– This is the old main road, berättar guiden.

Stenmurar och gärdsgårdar förevigas med smarta telefoner.

– This is Älmhult from it's best side. Det finns ett tiotal naturreservat i kommunen.

Vid Stenbrohults kyrka och självklart Carl von Linnés Råshult blir det extra konstpauser och historiska utläggningar.

Sedan bär det vidare genom kommunens näst största tätort, Diö, och upp mot Liatorp och över väg 23 mot Virestad. I församlingshemmet mitt emot kyrkan väntar förtäring. Sallad- och kycklingbuffé står på menyn.

Abdullah Kablawi, Malin Ljung, Hanni Al Chalabi och Inger Arvidsson förbereder kyckling- och salladsbuffé i Virestad.
Foto: Per Ohlsson
Abdullah Kablawi, Malin Ljung, Hanni Al Chalabi och Inger Arvidsson förbereder kyckling- och salladsbuffé i Virestad.

Alejandra och Inaki de Diego har slagit sig ner vid ett bord tillsammans med barnen för att smaka.

– Vi är från Cali, Colombias tredje största stad. Där bor 2,5 miljoner människor, så det är lite annorlunda. Vi flyttade nyligen hit men kommer närmast från Seoul i Sydkorea som är ännu större, berättar Ikea-anställde Inaki.

Han bär yngsta dottern Zharay, 4 månader, på stolta pappaarmar. De andra döttrarna heter Luisa och Nayra och är 13 respektive 12 år och går i Internationella skolan.

– Det är bättre än i Sydkorea, man får mer hjälp och det är lättare att hänga med, säger storasyster.

Efter en uppfriskande måltid traskar alla över vägen och in i Virestads kyrka, som invigdes av biskop Esaias Tegnér för 188 år sedan.

Hembygdsturisterna imponeras av altartavlan "Jesus lär var dag i templet", som ortens son Pehr Hörberg målat. Till ytan är den sex gånger sju meter och den räknas till en av Nordens största. På läktaren har Hörberg avbildat sig själv i svart kalott tillsammans med sin far och bror. Lite friheter får man ta sig som högt uppsatt konstnär på hemmaplan.

Hanni Al Chalabi, som har musikutbildning i bagaget, letar sig fram till ett sällskap som övar på ett sakralt stycke längst nere vid korväggen. Han fångas av tonerna och blir kvar när övriga sällskapet lämnar den nyklassicistiska byggnaden via långhuset. Musiken vet inga gränser och Abdullah Kablawi får påminna sin kompis om att bussresans sista etapp väntar.

– Vi brukar ordna två turer om året för nyanlända och det är för det mesta samma rutt. Nästa gång blir i september, säger Malin Ljung.

– Det finns ju så många nationaliteter i Älmhult och jag tycker det är roligt att komma ut och visa upp bygden och berätta lite nyttigheter längs resan, säger Inger Arvidsson medan bussen rullar tillbaka mot centralorten.

Kvällssolen glittrar i Virestadssjön på höger sida, och om en storögd skara passagerare vänder blicken till vänster så blir de snart presenterade för en småländsk bjässe kallad Brudgummestenen.

Nästa gång nya Älmhultsbor får tillfälle att upptäcka sevärdheter och lära lite nyttigheter i sin hembygd blir i september.

Inaki och lilla Zharay De Diego och mamma Alejandra, i bakgrunden, ser med nya ögon på Älmhult.
Foto: Per Ohlsson
Inaki och lilla Zharay De Diego och mamma Alejandra, i bakgrunden, ser med nya ögon på Älmhult.
Kubra Tawana, Karima Yavari, Zahra Nazari och Javad Rezai har intagit måltiden och gör sig beredda på fler upptäckter.
Foto: Per Ohlsson
Kubra Tawana, Karima Yavari, Zahra Nazari och Javad Rezai har intagit måltiden och gör sig beredda på fler upptäckter.
Lars Persson och Inger Arvidsson, rutinerat guidepar, som blickar både framåt och bakåt.
Foto: Per Ohlsson
Lars Persson och Inger Arvidsson, rutinerat guidepar, som blickar både framåt och bakåt.