Annons

Exotisk världssport rullar in

Varför inte Sverige? Resonerade mamma Carla och tre döttrar och lämnade Venlo i Nederländerna och flyttade till Älmhult.
Med sig i bagaget tog de sitt stora konst- och designintresse plus landhockeyklubbor. Och så sattes bollen i rullning och i mars blir det SM-slutspel i Haganässkolans nya sporthall.
Älmhult • Publicerad 23 november 2017
Milo Jamrozik, 6, hanterar klubba och boll i minigruppen. Pappa Filip, som har polsk bakgrund, berättar att sporten växer i hans gamla hemland. Milo och storasyster Gosya blev intresserade när landhockeyföreningen var ute och marknadsförde sin spelet på Internationella skolan.
Milo Jamrozik, 6, hanterar klubba och boll i minigruppen. Pappa Filip, som har polsk bakgrund, berättar att sporten växer i hans gamla hemland. Milo och storasyster Gosya blev intresserade när landhockeyföreningen var ute och marknadsförde sin spelet på Internationella skolan.Foto: Per Ohlsson

Det var Annelotte Lindner som saknade de märkliga klubborna med en flat och en oval sida och de stenhårda plastbollarna.

Hennes storasystrar, Julianne och Emmelie, var i ärlighetens namn inte så svårflirtade. Det som kanske var viktigast, för att en exotisk bollsport skulle få fotfäste i Älmhult, var att just här i den småländska myllan vimlar det av nationaliteter som inte är helt bekväma med vare sig innebandyns regeltolkningar eller ishockeyns glatta underlag. Helt enkelt indier, engelsmän, holländare och andra invandrande gästarbetare som är uppväxta med en mycket osvensk idrott.

Annons

– Det kändes rätt naturligt att vi först presenterade oss på Internationella skolan, men vi vill jättegärna locka svenska tjejer och killar till klubben också, säger Annelotte när vi träffas i familjens villa i Häradsbäck.

Här bor systrarna Emmelie, 27, Julianne, 25, och Annelotte, 21, alla med efternamnet Lindner, plus mamma Carla van der Heoven.

Så låt oss ta det från början. Hur hamnade ni här?

– Det är egentligen mitt fel. Jag började på konstutbildning i Glimåkra när jag var 17, säger Annelotte.

– Och vi hade varit mycket i Sverige på semester och tyckte det var trevligt, så vi började leta hus, fortsätter Emmelie.

Först slog sig familjen ned i Hallaryd, tack vare en holländsk bekant. Sedan flyttade de vidare till Pjätteryd och slutligen, för ett och ett halvt år sedan, hittade de sitt nuvarande boende mitt i Häradsbäck.

– Jag var den enda som inte var med från början. Jag gick klar min utbildning i Nederländerna innan jag följde efter, berättar Julianne.

Hon har läst politik och fred- och utvecklingsarbete, men jobbar i dag som fritids- och klassassistent på Internationella skolan i Älmhult.

Systern Emmelie är också anställd på Internationella skolan, där hon arbetar som konst- och designlärare. Medan Annelotte, som lockade hela familjen till Smålandsskogarna och tog med sig landhockeyn till bygden, studerar design med hållbarhetsprofil på Linnéuniversitetet.

– Mamma är designer och gör bland annat smycken. Tidigare har vi ordnat lite workshops och utställningar i Funkisfabriken i Diö, men nu planerar vi för att öppna något eget här hemma, berättar Annelotte.

Annons

Men åter till hockeyn. Annelotte är ordförande i Landhockey Älmhult. Dessutom hjälps systrarna åt att träna föreningens tre lag.

I samband med sommar-OS brukar det fladdra förbi tv-bilder på män och kvinnor som jagar bollar över konstgräsplaner. Idrottare som hanterar dysfunktionella redskap med kirurgisk skicklighet. För i landhockey är ena klubbsidan flat och den andra oval, och det är bara tillåtet att använda den platta halvan.

– Det är en väldigt gammal sport och jag vet inte vad det här med de runda klubborna kommer från, men det kräver speciell teknik, fortsätter Annelotte.

Hon började själv spela som liten hemma i Venlo.

– Det är ju jättestort där med proffsligor både på dam- och herrsidan. Bara i vår stad fanns tre klubbar som höll på med landhockey. Fast vi säger bara hockey, alla vet vad det är och det är den största damsporten och näst största herrsporten, efter fotboll, i Nederländerna.

Julianne berättar att hon faktiskt tyckte ishockey såg häftigt ut när hon var i elvaårsåldern.

– Så jag kollade upp om det fanns någon klubb i närheten, men den närmaste var på andra sidan gränsen till Tyskland, så det blev inget. Jag fortsatte att spela landhockey och höll på en del med cirkus och teater också, säger hon.

I nya hemlandet är det annorlunda – närmast obruten mark för tre systrar. Men till våren (10-11 mars) kommer sporten till nya Haganäshallen då SM-slutspel i indoorvarianten arrangeras för damer, herrar och herrjuniorer. Älmhult räknar med att ställa ett eget damlag på benen.

I Sveriges tre största städer, samt i universitetsmetropolerna Lund och Uppsala, finns eldsjälar som dragit igång träningar och med ojämna mellanrum ordnas turneringar och helgsammandrag och i september brukar ett SM-slutspel arrangeras. Någon serieverksamhet för elvamannalag på stor utomhusplan existerar däremot inte. Klubbarna är för få – deltagarna för utspridda.

Utomlands är sporten desto populärare. I länder som Nederländerna, Tyskland, Argentina, Indien, Belgien, Australien, Storbritannien, Nya Zeeland och Pakistan är den rejält stor.

Annons

– Nederländerna är ett av världens bästa länder, framför allt på damsidan. Våra tjejer vann OS-turneringen i London för fem år sedan och kom tvåa i Rio nu senast, berättar Annelotte.

Faktum är att Nederländerna har vunnit OS-guld för kvinnor tre gånger sedan landhockey infördes på programmet 1980. På herrsidan debuterade sporten redan i London 1908 och även här har Nederländerna några titlar (1996 och 2000). Det innebär att bara Indien är mer framgångsrikt i OS-historien med totalt åtta förstaplatser.

– Vi spelade nyligen en inomhusturnering i Lund och vi har samlat ihop folk från Linnéuniversitetet också och ska försöka dra igång regelbundna träningar i Växjö och vi satsar på ett damlag på hemmaplan i SM. Dessutom kommer vi att hjälpa till med arrangemanget, säger ordföranden, tränaren och spelaren Annelotte Lindner.

Med andra ord – det rullar på.

Konst, design och idrott – gemensamma nämnare för systrarna Lindner. Från vänster; Julianne, Annelotte och Emmelie.
Konst, design och idrott – gemensamma nämnare för systrarna Lindner. Från vänster; Julianne, Annelotte och Emmelie.Foto: Per Ohlsson
Olivia Le Gates, Julia van der Poel och Ali Le Gates – fångade av nya hockeyflugan. ”Jag är uppvuxen i USA, men hade aldrig hört talas om landhockey innan vi flyttade till Sverige”, säger Olivia.
Olivia Le Gates, Julia van der Poel och Ali Le Gates – fångade av nya hockeyflugan. ”Jag är uppvuxen i USA, men hade aldrig hört talas om landhockey innan vi flyttade till Sverige”, säger Olivia.
Julianne och Annelotte Lindner ser till att målvaktsskydden hamnar rätt innan Jonas Ulbricht kan ta plats mellan stolparna.
Julianne och Annelotte Lindner ser till att målvaktsskydden hamnar rätt innan Jonas Ulbricht kan ta plats mellan stolparna.
...och så på med handskarna också. Snart är målvakten Jonas Ulbricht madrasserad och klar.
...och så på med handskarna också. Snart är målvakten Jonas Ulbricht madrasserad och klar.
Julia van der Poel går till attack.
Julia van der Poel går till attack.
Annelotte Lindner är lite av spindel i nätet i Landhockey Älmhult – ordförande, tränare och spelare.
Annelotte Lindner är lite av spindel i nätet i Landhockey Älmhult – ordförande, tränare och spelare.
Landhockey har anor ett par tusen år tillbaka i tiden med liknande spel som tros ha spelats i det gamla Egypten och Persien. Snart blir det premiär i Haganäshallen med SM-slutspel i indoor hockey-varianten.
Landhockey har anor ett par tusen år tillbaka i tiden med liknande spel som tros ha spelats i det gamla Egypten och Persien. Snart blir det premiär i Haganäshallen med SM-slutspel i indoor hockey-varianten.
Träning med Älmhultsgänget på Valhallas specialgräs i Göteborg – en av få utomhusplaner med rätt mått och underlag.
Träning med Älmhultsgänget på Valhallas specialgräs i Göteborg – en av få utomhusplaner med rätt mått och underlag.Foto: Annelotte Lindner
Per OhlssonSkicka e-post
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons