Svindlande språng och smakfulla samlingsplatser

Älmhult Artikeln publicerades

Hon har djupa kunskaper i begravningens ceremonier. Han kastar sig ut ur flygplan på 4 000 meters höjd och gör himmelska konster. Det blev någon sorts kreativ kollision när Grasha Schreibers och Anders Thulins vägar korsades. Ur detta föddes kulinariska kulturmöten, energigivande ekoboende, miljönära meditation och annat smått och gott.

Grasha Schreiber och Anders Thulin på Muff, den kulturella och kulinariska mötesplatsen på Köpmangatan som paret driver.
Foto: Per Ohlsson
Grasha Schreiber och Anders Thulin på Muff, den kulturella och kulinariska mötesplatsen på Köpmangatan som paret driver.
Anders Thulin och Grasha Schreiber har hittat till Älmhult på lite krokiga vägar.
Foto: Per Ohlsson
Anders Thulin och Grasha Schreiber har hittat till Älmhult på lite krokiga vägar.

Hon grävde ner sig i begravningar. Detta var under Grasha Schreibers polska period. När hon studerade kulturantropologi i Warszawa och jämförde ritualer i nutid med ritualer i dåtid.

– Jag är uppvuxen långt österut i Polen och jag sökte mig ännu längre österut i mina studier, ända bort till Lettland. Det var mycket intressant, försäkrar hon.

Han gick officersutbildning, tog svindlande språng som jägarsoldat och bildade tjusiga grupperingar med landslaget i fallskärmshoppning. Till slut landade Anders Thulin som ingenjör och ekonom med tunga uppdrag inom gruvdrift och mineralutveckling i världsledande industriföretaget Metso – med många resdagar och med USA som bas under några år.

– Men när de tre barnen blev äldre letade vi oss hemåt och flyttade till Malmö. Jag fick jobb som affärsområdeschef på Lindab innan vi hamnade i Älmhult då jag blev materialledare för metallbiten, den näst största efter trä, i Ikea-koncernen, berättar han.

Grasha Schreiber flyttade med sin tidigare livskamrat till Sverige. Också hon slog sig ner i Ikea-land. Och inget blev sig likt. Hennes driv fick plötsligt fritt spelrum i öppnare och mer inkluderande miljö.

Allt kan kokas ner i ett kortfattat cv: Arbetat med integration för Studieförbundet Vuxenskolan, lett kulturkulinariska matlagningskurser, jobbat på personalavdelningen och som vd-assistent på Ikea och som guide på företagets museum. Dessutom prisats av kommunen för sina gränsöverskridande projekt.

– Jag fick ett annat perspektiv på mitt hemland när jag kom hit. Jag behöver ingen som styr mina beslut och jag gillar inte begränsningar, och tyvärr begränsar både kyrkan och traditionerna handlingsutrymmet i Polen. Faktum är att jag är den förste i släkten som skilt mig och mina barn är de första som inte blivit döpta, berättar Grasha.

I Sverige sticker det knappast ut. I Polen är det är det, om inte oerhört, så i alla fall något som får en och annan att höja på ögonbrynen ren i förfäran.

– Tyvärr drabbade det mamma som blivit skuldbelagd och fått ta emot en del kritik, inte minst från kyrkan. Jag själv åker inte gärna till Polen, utvecklingen där går inte åt rätt håll.

I Älmhult blev Anders ledare för Ikea Foundations projekt Better shelter i januari 2015. Det handlar om basal nödhjälp som paketlösning i samarbete med och på beställning av bland annat Röda korset, Läkare utan gränser och UNHCR.

– Vi byggde 33 000 enkla men effektiva bostäder för flyktingar i läger i Mali, Tchad, Irak, Jemen, Nepal och andra utsatta ställen runt om i världen. Alla var utrustade med solceller, lampa, usb-uttag, golv, tak och en dörr att stänga om sig. Ett lyft jämfört med att bo oskyddat bakom en genomskinlig tältduk, och ett filantropiskt projekt utan vinstsyfte, säger Anders Thulin.

Frukost i det gröna. Be.hotel bjuder inkvartering i rofylld miljö mitt ute i skogen.
Foto: Per Ohlsson
Frukost i det gröna. Be.hotel bjuder inkvartering i rofylld miljö mitt ute i skogen.
”Jag saknade ett bra matställe i Älmhult, speciellt för vegansk mat. Så jag öppnade ett när jag fick tillfälle. Här lagar vi sånt vi själva äter och mår bra av”, säger Grasha Schreiber.
”Jag saknade ett bra matställe i Älmhult, speciellt för vegansk mat. Så jag öppnade ett när jag fick tillfälle. Här lagar vi sånt vi själva äter och mår bra av”, säger Grasha Schreiber.

Vi träffas på Muff, den kulturella och kulinariska mötesplatsen på Köpmangatan som paret driver och som är ett frukostkafé med generösa öppettider långt in mot kvällen. Här serveras enkel och växtbaserad mat, som indian falafel och gudomlig rödbetssoppa, men här bjuds också föreläsningsaftnar och konstutställningar i en lokal som skriker återvinning.

Muff är inne på sitt andra år och idéerna är många och svindlande. Inspiration till kaféet fick Grasha, motsägelsefullt nog, på grund av begränsningar.

– Jag saknade ett bra matställe i Älmhult, speciellt för vegansk mat. Så jag öppnade ett när jag fick tillfälle. Här lagar vi sånt vi själva äter och mår bra av. Vi samarbetar gärna med lokala odlare, handlar ekologiskt och anpassar menyn efter årstiderna. Men framför allt vill jag att det ska vara ett ställe där folk möts över gränserna.

Ambitionen med Muff är att vara en plats dit man kommer och dricker en kopp kaffe, läser en tidning eller bok och träffas. Tack vare Älmhults internationella miljö – människor som arbetar på Ikea och andra större företag men också många nyanlända på flykt – finns det gott om individer som har olika erfarenheter av vad ett kafé är.

– Det är ett samhällsprojekt och en social miljö och vi tar in personal från skilda kulturer som bjuder på sin mat, fortsätter Grasha Schreiber.

En halvmil rakt ut i skogen ligger en annan mötesplats, som Anders Thulin öppnade för tre år sedan. Be.hotel är ett hotell, en konferensanläggning och en retreatplats – byggt med största, möjliga miljöhänsyn.

– Det finns gott om stigar och spår, det är 700 meter till Möckeln och här finns meditationsplatser mitt ute i naturen.

Anders är själv yogalärare. Berättar sådär i förbifarten att han utbildat sig 200 timmar i Sverige och på Bali och under en tremånadersperiod i Costa Rica.

– Jag har hållit i ett hundratal yogaklasser men är mest intresserad av filosofin och värderingarna, säger han.

– Däremot mår jag mycket bättre sedan jag bytte diet. I början var jag vegetarian, nu närmast vegan och jag har tappat 22 kilo på två år. Jag har alltid gått upp och ner i vikt och var förstås vältränad när jag utbildade mig till fallskärmsjägare. Jag har sprungit New York Maraton och en massa halvmaror och laddar för Göteborgsvarvet nu.

En fråga återstår. Den handlar om framtiden.

En kvinna, som provat mer än de flesta och som startat det matställe och den samlingsplats hon själv saknade, svarar:

– I januari var det ett år sedan vi öppnade och ibland känns det som om jag är klar med Muff som produkt, men samtidigt skulle jag vilja utveckla allt och ta emot turister nu när det går flyg från storstäder i Europa till Växjö. I april kommer det hit ett gäng tyska bloggare, och jag tror mycket på att skapa resepaket.

En man, som skrivit metallstratergi för ett multinationellt företag och som jobbat med produktionsuppdrag i Indien, gruvprojekt i Afrika och iscensatt filantropiska räddningsaktioner i flyktingläger, funderar högt:

– Jag var ensam icke-ryss när vi byggde en flytande pilotanläggning på 300 meter djup permafrost i Jakutsk, eftersom de översta tio meterna smälter på sommaren. Det var en utmaning och jag är 55 i dag och kan kanske hoppa på något annat någon annanstans. Kanske inom industri eller inköp, men inte av samma skäl som förut.

Sedan en konstpaus:

– Utan bara för att jag vill.

Tidiga morgnar och kökstjänst. Anders Thulin ser till så att hotellgästerna får frukost.
Foto: Per Ohlsson
Tidiga morgnar och kökstjänst. Anders Thulin ser till så att hotellgästerna får frukost.
”I januari var det ett år sedan vi öppnade och ibland känns det som om jag är klar med Muff som produkt, men samtidigt skulle jag vilja utveckla allt och ta emot turister nu när det går flyg från storstäder i Europa till Växjö. I april kommer det hit ett gäng tyska bloggare, och jag tror mycket på att skapa resepaket”, säger Grasha Shreiber.
Foto: Per Ohlsson
”I januari var det ett år sedan vi öppnade och ibland känns det som om jag är klar med Muff som produkt, men samtidigt skulle jag vilja utveckla allt och ta emot turister nu när det går flyg från storstäder i Europa till Växjö. I april kommer det hit ett gäng tyska bloggare, och jag tror mycket på att skapa resepaket”, säger Grasha Shreiber.
”Jag är 55 i dag och kan kanske hoppa på något annat någon annanstans. Kanske inom industri eller inköp, men inte av samma skäl som förut. Utan bara för att jag vill”, säger hotellvärden Anders Thulin.
”Jag är 55 i dag och kan kanske hoppa på något annat någon annanstans. Kanske inom industri eller inköp, men inte av samma skäl som förut. Utan bara för att jag vill”, säger hotellvärden Anders Thulin.