Behoven ska styra sjukvårdsinsatserna

Debatt Artikeln publicerades

Vi måste bygga upp en välfärd där behoven hos våra medborgare styr vilka insatser som görs, skriver Eva-Britt Svensson (V), ledamot regionfullmäktige.

Eva-Britt Svensson (V) skriver om sjukvården i Region Kronoberg.
Foto: Bertil Ericson / TT
Eva-Britt Svensson (V) skriver om sjukvården i Region Kronoberg.

Det blir allt svårare, både att behålla personal och rekrytera nya medarbetare, inom välfärdsyrkena, så även inom sjuk- och hälsovården i vår region. Till stor del beror detta på den styrningsmodell, som sedan i början på 1990-talet infördes inom den offentliga sektorn, och som fått samlingsnamnet New Public Management (NPM). Tanken bakom NPM är att den offentliga sektorn, genom att så mycket som möjligt efterlikna den privata produktionen, ska bli både billigare och bättre. Den ska genomsyras av marknadstänkande, där de offentliga tjänsterna ska säljas till kunder under så marknadsliknande förhållanden som möjligt. Målet för välfärden är ekonomin, den ska bli effektivare och billigare genom att allt mer likna industrins löpande band-produktion.

Men det blev inte så! Christopher Hood, som myntade namnet New Public Management för detta sätt att styra offentlig verksamhet, konstaterade efter en grundlig undersökning av 30 års erfarenhet i Storbritannien, att det varken blev bättre eller billigare, snarare tvärtom. Bland orsakerna finns högre kostnader för administration, den växer kraftigt eftersom allt måste kontrolleras, detaljstyras och mätas i avsikt att hålla de budgetmål som satts. Denna styrning påverkar också kärnpersonalen, som får allt mindre inflytande över sitt arbete och mindre tid till kärnverksamheten, då allt de gör måste dokumenteras. Det mätbara prioriteras vilket också påverkar kvaliteten. Behoven underställs ekonomin och personalen har inte möjlighet att utföra sitt arbete på det ansvarsfulla sätt som krävs i bemötandet av människor.

Siffror från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar tydligt hur många fler inom välfärdssektorn som anställts med administrativa uppgifter medan antalet medarbetare inom kärnverksamheten minskat betydligt. Sedan 2010 har antalet administratörer ökat med 36 procent medan antalet läkare ökat med 16 procent och sjuksköterskor och undersköterskor minskat i antal. Detta system måste avvecklas.

Vi måste bygga upp en välfärd där behoven hos våra medborgare styr vilka insatser som görs. Dessutom måste medarbetarna inte bara ha ansvar för sitt arbete, utan även kunna planera och besluta om vad som ska göras. Den kritik, som allt oftare förs fram om förhållandena inom välfärdssektorn, pekar på bristen av tillit till professionerna, på grund av att de inte få möjlighet att utöva sitt yrkeskunnande på bästa sätt. Samtidigt råder det brist på personal i förhållande till den rådande arbetsbördan.

Det finns många konkreta förslag på mer funktionella och demokratiska styrningsmodeller, bland annat har Kommunal tagit fram ett flertal rapporter med alternativ styrning. Läkarsällskapet har fört fram sitt förslag om hur vården skulle kunna styras mer ändamålsenligt och effektivare. Det finns inte en styrningsmodell som passar i hela välfärdssektorn, som anhängarna till NPM har hävdat, utan varje sektor behöver utveckla sin egen modell.

Vänsterpartiet i Region Kronoberg kommer att arbeta för att avveckla NPM och ersätta denna modell med en demokratiskt förankrad styrningsmodell med stort personalinflytande.

Eva-Britt Svensson (V), ledamot regionfullmäktige