Betala för arkitekturen med byggpengar
Växjös politiska majoritet föreslår, enligt en artikel i Smålandsposten, att arkitektonisk utformning ska betalas via enprocentsregeln för konstnärlig utsmyckning. Det är ett sätt att snåla in som kan låta handlingskraftigt. Men resultatet öppnar för godtyckliga ekonomiska beslut och sämre kvalitet i invånarnas byggda miljö.
Arkitektur säkrar både utformning och funktion i ett byggprojekt och ska betalas med byggkostnader, inte via enprocentsregeln. Att reducera arkitektur till konstnärlig utsmyckning är att blunda för en stor del av vad arkitekten faktiskt gör som konsult i ett byggprojekt.
Skälet som kultur- och fritidsnämndens ordförande Jon Malmqvist anger är därför ologiskt. Han vill minska investeringskostnaden i kommunens byggprojekt genom att bredda användandet av enprocentsregeln till arkitektonisk utformning. I artikeln säger han sig vara orolig för att kommunen hamnar i ett läge där de ”tvingas att bygga väldigt tråkiga byggnader av kostnadsskäl”.
Vi i fack- och branschförbundet Sveriges Arkitekter har full förståelse för att kommuner behöver se över ekonomin och ibland göra tuffa prioriteringar. Men istället för att nalla av den enda procenten som går till offentlig konst, använd arkitekters förmåga att planera smart och skapa projekt som både är vackra och ekonomiskt hållbara. Arkitektens insats i byggprocessen har redan en mycket hög produktivitet, så att börja jaga arkitektkostnader ger ingen besparing.
Om ”den konstnärliga och estetiska” delen av arkitektur skiljs från den ”funktionella” delen ser vi flera problem och frågor kring vem som ska betala och för vad. Arkitekten är den som tar fram ritningar och andra handlingar för hela projektets utformning. Ska projekteringskostnader regleras procentuellt? Vem ska besluta om vad som ska ingå i den konstnärliga utformning som betalas av enprocentsregeln? Delar byggnadsnämnden verkligen kultur- och fritidsnämndens syn på att ha vattentäta skott mellan estetik och funktion i byggande?
Att sätta likhetstecken mellan arkitektur och visuell konstart är dessutom ett så snävt synsätt att det blir verklighetsfrämmande. Arkitektur är hela byggnadsverket, både det som syns (fasad och inredning), det som är dolt (snyggt gömda installationer) och det som märks utan att synas (utsikt, akustik, rumsplanering).
Arkitekter, konstnärer och designers jobbar idag ihop när offentliga miljöer byggs. Med det här förslaget kommer de att bli konkurrenter om samma peng och samarbetet går upp i rök. Att politikerna vill knipsa bort möjligheter till lyckade synergieffekter är häpnadsväckande.
Vi respekterar kommuners pressade ekonomiska läge, men att försöka spara pengar genom att betrakta arkitektur som konst leder fel. Gör i stället kloka beställningar och upphandlingar genom att använda arkitekten för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbarare – och vackrare – byggnader i Växjö.
Elisabet Elfström, tf förbundsdirektör för Sveriges Arkitekter
Tom Billingham, ordförande i Sveriges Arkitekter Jönköping Kronoberg
