Bevara Alliansfriheten och gå ur Pesco

Debatt Artikeln publicerades

Riksdagens ledamöter beslöt den 6 december 2017 att säga ja till Pesco, Sveriges deltagande i EU:s permanenta strukturerade försvarssamarbete. Riksdagens beslut föregicks inte av någon som helst demokratisk process med insyn från allmänheten.

2017 slöts avtalet om Pesco, EU:s strukturerade försvarssamarbete.
Foto: Emmanuel Dunand
2017 slöts avtalet om Pesco, EU:s strukturerade försvarssamarbete.

Lanseringen av Pesco är ett ytterligare bevis för att EU:s militära integrationsprocess accelererar. Redan Lissabonfördraget tvingar Sverige och andra medlemsstater att ”aktivt och förbehållslöst stödja unionens utrikes- och säkerhetspolitik i en anda av lojalitet och ömsesidig solidaritet” (Art 24.3 FEU).

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker uttalade sig 2016 för ”en säkerhetsunion med det slutliga målet att upprätta en EU-armé”. En alliansfri politik är inte förenlig med att Sverige deltar i uppbyggnaden av en EU-armé.

Pesco är ett avtal och inte ett bindande fördrag. Lissabon-fördraget ger möjlighet för den medlemsstat som önskar det att när som helst lämna Pesco. ”Om en deltagande medlemsstat önskar lämna det permanenta strukturerade samarbetet, ska den underrätta rådet om sitt beslut, och rådet ska då notera att den berörda medlemsstatens deltagande upphör” (Art 46.5 FEU).

Beslutet om deltagande i Pesco saknar folklig förankring.

Folkrörelsen Nej till EU kräver:

• Att regeringen och riksdagspartierna underrättar Europeiska rådet att Sverige inte längre kommer att delta i Pesco.

• Att därutöver inga svenska skattemedel skall finansiera EU:s militära integration, inklusive medel till den europeiska försvarsfonden EDF.

Folkrörelsen Nej till EU, Växjö Lokalgrupp, genom Carin Lindberg, ordförande