Ett Uppvidinge där samtliga delar lever gynnar hela kommunen

Insändare Artikeln publicerades
En eventuell nedläggning av Uppvidinge gymnasieskola resulterar i tomma lokaler som ­behöver fyllas.
Foto: Arkivbild
En eventuell nedläggning av Uppvidinge gymnasieskola resulterar i tomma lokaler som ­behöver fyllas.

Hoppas ni haft en fin sommar så långt, vi ville lyfta en sak trots olägenheten mitt i sommaren.

Av media att döma så är planerna på att lägga ned ett av kommunens två högstadier långt gångna inom den styrande majoriteten i Uppvidinge kommun (S,M och V).

Vi förstår helt, att det är tufft att vara politiker och fatta svåra beslut och bereda sig på väljarnas reaktioner. Man kan jämställa det med att vara företagare och leda organisationen in på ny okänd mark, som ändå är nödvändig. Men självklart vet man då som företagare tydligt vad det ger för resultat och effekt.

När det gäller detta beslut gällande skolorna är så inte fallet.

Den 30 juli (efter beredning i kommunstyrelsen i dag den 23 juli) kommer kommunfullmäktige att fastslå budgetramarna för kommande år. Dessa budgetramar är grunden för den budget som sätts i ­november månad.

Det har sagts att en utredning kommer att göras inom alla nämnder och styrelser, för att välja lämpligaste tillvägagångssätt för att få nämndens/styrelsens verksamhet att harmoniera med satt budgetram och därmed få kommunens ekonomi i balans.

I praktiken kommer troligtvis ingen större utredning att hinnas göras på denna korta tid som tydligt belyser de konsekvenser som en eventuell strukturförändring inom skolans område kommer att innebära, inte enbart för den verksamheten det berör utan även för kommunen som helhet, men man vill troligtvis ändå visa handlingskraft på ­något sätt.

Vi vet i dag att kommunens gymnasium tilldrar sig ett litet antal elever. En eventuell nedläggning av gymnasiet resulterar i tomma lokaler som behöver fyllas. Troligtvis med två högstadieskolor, dock är byggnaden för liten så en tillbyggnad behöver ske.

Det resulterar i tomma lokaler i de två nuvarande högstadieskolorna. Åseda skolans högstadium kommer troligen att användas för klass 1–6 medan Älghultsskolans högstadium ställs tom.

Den ekonomiska vinning detta skulle ge är ett plus på cirka 1 miljon/år, enligt det underlag som finns framtaget för beslut av budgetramarna vid kommande kommunfullmäktigemöte i dag den 23/7. Man skriver där att neddragningen av ramen är cirka 4,3 miljoner varav 2,4 är 1 procent neddragning rakt över, och resterande 2 miljoner är för strukturändring på högstadium, gymnasium och ledningsorganisation.

Den negativa samhällsekonomiska effekten är betydligt större.

En nedläggning av högstadiet i Älghult kommer per automatik att resultera i att ett ansenligt antal barn från södra kommundelen väljer högstadieskolor i andra kommuner, främst i Alsterbro, Nybro samt Växjö.

Den kommun där barnen går i skolan, är den kommun som skolpengen går till. Cirka 80 000 kronor per barn och läsår.

Ett genomförande av detta förslag kommer inte att stärka tanken på att flytta in till kommunens södra delar. Ett Upp­vidinge där samtliga delar lever gynnar hela kommunen på sikt. Dör vissa delar ut kommer det i längden falla tillbaka på de ­andra.

Som företagare i Upp­vidinge kommun är vi helt beroende på att infrastrukturen i våra samhällen fungerar. Skola, vård, affärer, lägenheter och kommunikation. Försvinner detta utarmas våra möjligheter att rekrytera lokalt boende anställda. Till Uppvidinge pendlar det in 1 601 personer varje dag (2017).

Vilka delar har vår kommun som kan göra att fler pendlare flyttar in och att de boende bor kvar? Skolan är en stor del här. Den är dyr i alla kommuner, och det ska den få vara. Den är starten för vårt samhälles framtid. Bor man som familj i dag på en större ort med större klasser är litenheten det som attraherar – inte, som vi ofta tycks tro, ju större desto bättre.

Centralisering är inte framtiden. Mindre en­heter på fler orter ger en närhet mellan människor vilket ökar engagemanget.

Varför inte tillsätta en grupp som lägger en strategi för expansion för varje del av vår kommun? En expansion som kan ske på flera sätt.

Kommunens ekonomi står inte och faller på huruvida detta högstadium ska läggas ner eller inte.

Att då välja en så tydlig och känslig åtgärd som i realiteten inte garanterat ger den besparing som är tänkt är fel.

Ifall man från kommunens sida hade vetat att den här åtgärden kommer att ge en så pass stor besparing att kommunens ekonomi med besked kommer balanseras upp, hade denna åtgärd varit mer begriplig och acceptabel.

Men så är inte fallet.

Kommunstyrelsen tror att man kommer spara 1 miljon kronor om året.

Men om två familjer flyttar från kommunen på grund av denna åtgärd så är hela besparingen borta.

Innebär det att någon sedan avstår från att flytta in i kommunen då de ser att deras barn får långa pendlingsavstånd så är det minus.

Innebär det dessutom att endast ett företag får svårare att rekrytera en medarbetare så är det än mer minus.

Underlaget för denna åtgärd är för bristfälligt och dess resultat för fattigt med för vida konsekvenser.

Kort sagt: Ännu är inget beslutat. Vi tror att alla vill få till en så bra lösning som möjligt.

Om ni politiker ger ett tydligt mandat till dessa bägge skolors rektorer om ett målinriktat långsiktigt samarbete kommer skolornas attraktionskraft att öka. Ensam är inte stark.

Att bibehålla två högstadieskolor är en styrka för hela Uppvidinge kommun, och om vi i stället vänder på myntet och ser möjligheterna kan det till och med ändras till att bli något som genererar tillväxt och starkare ekonomi.

Vi kände vi ville dryfta denna fråga med er alla i Uppvidinge kommun. Det är en fråga som kan komma att få konsekvenser på flera sätt och därför väl värd att prata extra om.

Ett Uppvidinge där samtliga delar lever gynnar hela kommunen på sikt.

Jan Blad

Greger Bergfeldt