Gud i en kritisk tid

Debatt

”Ett samtal om Gud som inte fastnar i självklarheter skulle behövas i en tid som inte bara är kritisk för gudstron utan då många av de värden som är viktiga för mänsklig samexistens hotas”, skriver domprosten Christopher Meakin.

I massmedia tycks religion mest handla om våld, maktmissbruk eller skandaler. Det påstås dessutom att Sverige är ett sekulariserat land där gudstron håller på att försvinna. Många argument mot tron på Gud framförs. De har blivit självklarheter. Risken med självklarheter är dock att man inte prövar dem. Gjorde man det skulle man kanske upptäcka att de inte är så självklara.

En vanlig invändning mot tron på Gud är att den inte går att förena med en naturvetenskaplig världsbild. Det finns trots det många exempel på troende vetenskapsmän/-kvinnor som faktiskt gör det.

Naturvetenskapen bygger visserligen på antagandet att verkligheten enbart är materialistisk, utan en andlig dimension. Forskning ska ju använda metoder som bygger på det grundantagandet och på observation och experiment.

Nyare forskning kring universums tillkomst och uppbyggnad visar dock att tidigare uppfattningar om vad materia är inte är självklara. Forskare kan ju ha livsåskådningar med andra perspektiv än renodlad materialism för att göra alla sina erfarenheter och kunskaper sammanhängande och meningsfulla.

Ett annat argument mot tron handlar om att Gud bara är en produkt av vårt psyke. Vi projicerar alltså tankar och känslor på en inre gudsbild utifrån psykiska behov eller konflikter. Tro har förstås psykologiska aspekter och kan visserligen bli neurotisk, men det betyder inte att Gud i sig är en illusion. Andra livstolkningar är också kopplade till psykiska behov och kan få neurotisk karaktär. Så kan det till exempel vara med ateism.

Frågan om olika vetenskaper kan bevisa eller motbevisa Guds existens är egentligen felställd. För Gud är inte ett föremål bland andra i tid och rymd. Därför är frågan utanför vetenskapens kompetensområde att avgöra. Däremot bör teologin alltid överväga hur vetenskapens rön påverkar förståelsen av verkligheten som den menar kommer från Gud.

Det som särskilt gör religion svår för många är dess roll i våld och krig. Många faktorer brukar här blandas med religion, till exempel politik, pengar, makt. Religion missbrukas för andra syften i dessa situationer. Det urskuldar inte det som är ett resultat av religionernas inblandning. Men bara ungefär 7 procent av historiens alla konflikter har varit religiösa (The Encyclopedia of Wars, 2004). Elände orsakas ju ofta av andra skäl. Många har till exempel förtryckts och dödats i ateismens namn. Visst är religion ibland farlig, men den kan också vara en stark kraft för att främja det goda.

Tro, vetenskap, kultur och andra livsåskådningar kan tillsammans bidra till en sammanhängande livs- och världsbild. Det är alltså viktigt med dialog dem emellan.

Ett samtal om Gud som inte fastnar i självklarheter skulle behövas i en tid som inte bara är kritisk för gudstron utan då många av de värden som är viktiga för mänsklig samexistens hotas.

Christopher Meakin, domprost

Tro, vetenskap, kultur och andra livsåskådningar kan tillsammans bidra till en sammanhängande livs- och världsbild, anser Christopher Meakin.
Foto: Christine Olsson/TT
Tro, vetenskap, kultur och andra livsåskådningar kan tillsammans bidra till en sammanhängande livs- och världsbild, anser Christopher Meakin.