Gymnasieexamen är den bästa försäkringen mot arbetslöshet

Debatt ,

Arbetsmarknaden förändras. Betydelsen av en gymnasieexamen spelar en tilltagande roll för hur man klarar sig på arbetsmarknaden. Sambandet mellan att sakna gymnasieexamen och att vara arbetslös är starkare än andra samband som historiskt varit nära förknippat med hög arbetslöshet, så som utomeuropeiskt född eller funktionsnedsatt. En växande andel av de arbetslösa står långt ifrån jobb.

”Att ställa krav är att bry sig, och i Växjö bryr vi oss särskilt mycket om att rusta unga för framtiden och arbetslivet”, skriver Blågröna Växjö.
Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT
”Att ställa krav är att bry sig, och i Växjö bryr vi oss särskilt mycket om att rusta unga för framtiden och arbetslivet”, skriver Blågröna Växjö.

Kommunala jobbgarantier har små eller inga långsiktiga effekter på risken för arbetslöshet, enligt Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). För att motivera varför jobbgarantin trots det ska finnas kvar har vi valt att sätta fokus på att fler ska klara gymnasiet även i den här insatsen. Växjö har bestämt sig för att gå före och har utvecklat en ny modell, Växjölöftet Sommar, där garantijobben blir en morot för att lägga mer tid på studier. Att fler klarar gymnasiet är den bästa försäkringen mot arbetslöshet.

SVT:s granskning visar att i flera kommuner räcker det att ha rätt ålder. Växjö har i stället skärpt kraven i flera steg. Under de senaste åren har vi infört krav på CV, personligt brev, anställningsintervju och att söka andra jobb än garantijobben.

Det kan verka självklart, men är ovanligt. Från och med i år ställs därför krav på att ha godkänt i svenska och matematik för att få rätt till garantijobben.

Eleverna som inte når kunskapskraven och därför inte direkt kvalificerar sig till garantijobben erbjuds en andra chans: sommarskola kombinerat med garantijobb. För att få garantijobb krävs deltagande i sommarskolan, inte att betygen blir godkända på sommarskolan.

Sommarskolan innebär ungefär 25 procent utökad undervisningstid i respektive ämne jämfört med ett läsår. Utökad undervisningstid i mindre grupper med skickliga pedagoger som tror på elevernas möjligheter att med rätt stöd och egen ansträngning nå kunskapsmål, kan spela en betydande roll. Det visar resultaten av den lovskola som redan införts i grundskolan. I grundskolan gör lärarna redan idag rekommendation av behov av lovskola, på samma sätt som nu görs på gymnasiet för de som sökt garantijobben.

Vi arbetar på liknande sätt för de som lämnat gymnasiet och söker bidrag. De ska delta i kompetenshöjande aktiviteter på heltid som motprestation. För den som saknar gymnasieutbildning ska målet vara återgång till gymnasiet eller att gå vidare till vuxenutbildningen. Aktivering kortar arbetslöshetstider, visar såväl svensk som internationell forskning.

Målet är att alla unga ska gå ut gymnasiet med fullständiga betyg. Under terminerna genomförs omfattande insatser för att elever som riskerar att bli underkänd i något ämne minst ska klara godkänt (E). Förstärkningar under terminerna, med läxhjälp och med lovskola finns redan från grundskolan. Elevhälsan har fått dubblerade resurser under de senaste åren och elever i behov av särskilt stöd kan nu få mer hjälp av flera olika professioner.

Att ställa krav är att bry sig, och i Växjö bryr vi oss särskilt mycket om att rusta unga för framtiden och arbetslivet. Den bästa försäkringen mot arbetslöshet är att fler klarar gymnasiet.

Oliver Rosengren (M), kommunalråd och ordförande i Nämnden för arbete och välfärd, Pernilla Tornéus (M), ordförande i Utbildningsnämnden, Andreas Olsson (C), gruppledare, Ricardo Chavez (KD), vice ordförande i Nämnden för arbete och välfärd, Torgny Klasson (L), vice ordförande i Utbildningsnämnden, Magnus P Wåhlin (MP), gruppledare