Orgelsalen är ett historiskt kulturarv

Debatt Artikeln publicerades

”Om orgelsalen byggs om för att hysa konsthallens verksamhet mister vi en av landets sista existerande museikyrksalar, och därmed en bit kulturhistoria som aldrig kommer att kunna ersättas” skriver Lena Liepe, professor i konst- och bildvetenskap vid Linnéuniversitetet.

En kulturhistoriskt värdefull rumsmiljö kommer att utplånas för gott om konsthallen flyttar till orgelsalen, anser Lena Liepe.
Foto: Lennart Ernstsson
En kulturhistoriskt värdefull rumsmiljö kommer att utplånas för gott om konsthallen flyttar till orgelsalen, anser Lena Liepe.

När man fattar beslut som innebär oåterkalleliga förändringar bör man ha klart för sig vad som går förlorat. Jag känner mig inte övertygad om att kultur- och fritidsnämnden faktiskt vet vad den så kallade orgelsalen i Kulturparken Småland är för något: alltså det rum som nämnden har föreslagit ska byggas om för att hysa Växjö konsthall.

Inser man de fulla konsekvenserna av den föreslagna flytten, nämligen att en kulturhistoriskt värdefull rumsmiljö kommer att utplånas för gott? Orgelsalens historia går nästan hundra år tillbaka i tiden och i dag är den en av Sveriges ytterst få fortfarande existerande museikyrksalar. Under 1900-talets första hälft inrättades kyrksalar för utställandet av äldre kyrklig konst runtom på landets provinsmuseer.

I dag är den absoluta merparten borta och de få som finns kvar utgör ett ovärderligt museihistoriskt kulturarv som förtjänar att bevaras för framtiden.

För att alla beslutande instanser ska bli på det klara med vad man är i färd med att eliminera följer här en kort historik. Orgelsalen på Smålands museum tillkom 1925 som ett led i ombyggnaden av den ursprungliga museibyggnaden, invigd 1890. För att skapa mer utrymme och få en bättre struktur på utställningarna tudelades den stora utställningshall som i den ursprungliga planlösningen upptog byggnaden i hela dess längd, och den fulla takhöjden reducerades genom insättandet av ett innertak som möjliggjorde en vindsvåning.

Den södra av de två nya salarna på bottenplanet inrättades som en kyrksal med ett kor i ena änden. Här presenterades museets samling av äldre kyrksaker i en miljö med sakral prägel, ytterligare framhävd av den förnämliga orgeln från Virestad kyrka. Orgeln byggdes 1690 av Hans Hinrich Cahman och är i dag unik som det enda helt bevarade orgelverket av denne framstående mästare. Som kronan på verket monterades ett tak med målningar från 1748 av Johan Christian Zschotzscher. Taket kommer från Furuby gamla kyrka och deponerades på museet 1891 i samband med att kyrkan revs.

Orgelsalen fyllde sin funktion som utställningsrum för de kyrkliga samlingarna till mitten av 1990-talet. När Växjö domkyrka byggdes om under åren 1957–1960 användes salen för gudstjänster och vigslar.

I dag hyser orgelsalen ett urval verk från museets konstsamling. Den används med andra ord inte längre som det den en gång inrättades för, men i sina grunddrag är den intakt och också i nuvarande form kommer rummets genuina karaktär, komplett med Cahmanorgeln och Furubytaket, till sin rätt.

Om orgelsalen byggs om för att hysa konsthallens verksamhet mister vi en av landets sista existerande museikyrksalar, och därmed en bit kulturhistoria som aldrig kommer att kunna ersättas.

Lena Liepe, professor i konst- och bildvetenskap vid Linnéuniversitetet