Rödlistan är ingen prognos

Debatt Artikeln publicerades

På Smålandspostens debattsida har det i vissa texter om skogsbruk hänvisats till Artdatabankens rödlista. Oftast refereras den som ett dokument på utrotningshotade arter på grund av dagens skogsbruk. Så är dock inte fallet.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Vid Kungliga Skogs- och Lantbruksakademins akademisammanträde i november 2018 diskuterades rödlistan. Medverkade gjorde bland annat Artur Larsson från Artdatabanken och Ivar Gjerde från Norges motsvarighet.

Det konstaterades att rödlistan är en beräkning över arters risk att dö ut, men ingen prognos. Den aktuella rödlistan innehåller ungefär lika många rödlistade arter som tidigare rödlistor, men de innehåller inte samma arter. Somliga arter som tidigare klassats som hotade är i dag inte hotade, medan nya arter har tillkommit som hotade.

I dag omfattar rödlistan cirka 4 300 arter, av 22 000 bedömda arter. Av de rödlistade arterna lever 2 200 (53 procent) i skogslandskapet och lika många (52 procent) i jordbrukslandskapet medan 900 (20 procent) lever i stadsmässig miljö. Oj då! Det blev vist 125 procent. Anledningen är att vissa arter lever i flera olika miljöer. Knappt hälften av dessa klassas som hotade. Men hotade är inte liktydigt med utrotningshotade.

Under 1950-talet dog nio skogslevande arter ut och då fanns det knappt några kalhyggen. I början av 50-talet inleddes nämligen skogsbruksmetoden med kalhyggen. Under de kommande fyra decennierna, när kalhyggesmetoden var den allena rådande, dog fyra, en, tre respektive fyra skogslevande arter ut. Slutsatsen måste ju bli att färre skogslevande arter dör ut med kalhyggesmetoden än med blädningsmetoden (kontinuitetsskogsbruk).

Under denna tid har ett flertal arter vandrat in till Sverige. Av dessa kan nämnas brun glada, brandkronad kungsfågel, taigablåstjärt, mårdhund, bisonråtta och inte minst vargen.

I naturen är de flesta arter sällsynta. Såväl arter som gått tillbaka eftersom de är sällsynta som de som påverkats av människan finns med i rödlistan. I utkanten av arters utbredningsområde är de ofta sällsynta.

I Norge ligger många arter med västlig utbredning i Europa på rödlistan eftersom de ligger på gränsen till sitt utbredningsområde. I Finland och i norra Sverige är många östliga arter rödlistade. I södra Sverige har arter med sydlig utbredning i Europa sin nordgräns. Mer än 500 rödlistade arter i Sverige är klassade som livskraftiga i Norge och Finland.

Rödlistans längd lämpar sig inte att användas som ett mått på biologisk mångfald. En bättre metod är att använda ett rödlisteindex som visar hur hotade arter förändras över tiden. Ju lägre index desto större utdöenderisk. Vid index 0 är alla arter utdöda och vid index 1 är alla arter livskraftiga. I dag är rödlisteindex ungefär 0,9, vilket indikerar att våra arter i genomsnitt är lång ifrån utdöende.

Att rödlistan förändras över tid är klart och detta beror bland att på att ny kunskap kommer till. Det gör att avsättning av skog baserad på rödlistade arter kan vara tveksamt.

Thomas Thörnqvist, professor emeritus vid Linnéuniversitetets institution för skog och träteknik