Styrmodellen är inte problemet

Replik

Personalproblemen i vården beror till stor del på styrmodellen New Public Management (NPM), skriver Eva-Britt Svensson (V) på denna plats i Smålandposten den 9 januari. Det är en grov förenkling och tillika felsyn enligt min 25-åriga erfarenhet av modellen.

Att peka på New Public Management som huvudförklaring till problemen inom vården är helt fel, anser Bengt Wellermark i ett debattsvar till Eva-Britt Svensson (V).
Foto: Claudio Bresciani/TT
Att peka på New Public Management som huvudförklaring till problemen inom vården är helt fel, anser Bengt Wellermark i ett debattsvar till Eva-Britt Svensson (V).

NPM introducerades på 90-talet för att få grepp om styrningen som då var kaosartad. Inte minst för att folkvalda skulle kunna få underlag för sin styrning utifrån medborgarnas behov. För sin tid gav modellen sitt positiva bidrag och den har successivt förbättrats över tid.

Vi har exempelvis fått bättre och bredare (styrkort) som beslutsunderlag till politiken och ett kvalitetsregister som jämför olika landstings- och vårdenheters behandlingsmetoder och resultat för den enskilde.

NPM bygger på mätning av resultat med flera infallsvinklar och det är förvisso betydelsefullt för att kunna jämföra och förbättra över tid.

Modellen används sedan länge även i det verksamhetsnära förbättringsarbetet där medarbetare längst ut i verksamheterna arbetar aktivt med ständiga förbättringar och involverar medagerande vårdtagare.

Se till exempel arbetet vid Ryhovs Sjukhus i Jönköping. Den inriktningen behöver förstärkas ytterligare så vi inte tappar bort den enskilde vårdtagaren i allt tal om processflöden, digitalisering och AI.

Nu är det dags att gå vidare utifrån dagens situation och då är min övertygelse att nationella styrningen bör lägga mera kraft på strukturella reformer inom hälso- och sjukvården utifrån aktuellt sjukdomspanorama av hälsoperspektiv, äldre, migranters och multisjukas behov liksom närsjukvården och psykiatrin.

Utbud och behov stämmer dåligt och det påverkar även den inre arbetsmiljön. Primärvårdens prioritering har stötts och blötts i över 30 år men väldigt lite har hänt. Vi hamnar i en ond cirkel som är svår att hantera. En sådan enkel men viktig detalj som att konstruera flexibla och attraktiva arbetsscheman verkar ha oöverstigliga svårigheter i den offentliga vården men erbjuds av hyrföretag.

Också ledarskapet inom offentlig verksamhet måste belönas i vid mening utifrån resultatsynsätt både för den enskilde medagerande och för medarbetarna. Mer arbetstid måste frigöras för det personliga mötet där värde skapas för att klara välfärden ekonomiskt. Även den svåra frågan om prioriteringar av olika patientgruppers behov måste åter komma på beslutsagendan, liksom den bromsande sekretesslagstiftningen.

Personalproblemen inom vården etcetera har flera bottnar, men att peka på NPM som huvudförklaring är att skjuta på pianisten!

Ett tips: Region Kronoberg bör sondera kontakter med grannregionen Jönköping och deras - även internationellt - kända utvecklingsenhet Qulturum för att finna och implementera konkreta framgångsrecept i utvecklingsarbetet. För egen del har jag tidigare mycket positiva erfarenheter av en sådan samverkan!

Bengt Wellermark, tidigare IT-entreprenör och kommunstrateg