Universitetet – ett vuxendagis?

Insändare Artikeln publicerades

I Smålandsposten den 17 september kunde vi läsa att en musikstuderande vid Linnéuniversitetet drabbats av tinnitus.

Fylld av dåligt samvete meddelar ansvarig ledare för utbildningen att hon vidtagit en mängd åtgärder för att händelsen inte ska upprepas. Det inträffade är naturligtvis beklagligt. Men var det oundvikligt?

För mig är det sjuka i händelsen snarast att man av vuxenstuderande inte kräver mer vad gäller reflexion och eftertanke än av dagisbarn. Det är betryggande att se att personalen förser barnen med färgglada västar när de i samlad tropp förflyttar sig i farliga trafikmiljöer. Lika oroväckande är det att vuxna i en högskoleutbildning i musik inte själva förstår när det är dags att sätta på sig hörselskyddet.

Det verkar som att universitet och högskolor måste komplettera sina formella krav på behörighet för studier med praktiska krav på rimligt sunt (bond)förnuft. Som att ska man studera musikvetenskap får man inte vara alltför ljudkänslig. Söker man ett vårdprogram ska man inte ha fysisk beröringsskräck. Vill man bli lärare bör man inte känna sig besvärad av barns spontanitet och leklust. Alla vuxna borde begripa detta.

Huvudansvaret för valet av universitetsutbildning är ändå studentens.

Bengt Johannisson, professor

”Det verkar som att universitet och högskolor måste komplettera sina formella krav på behörighet för studier med praktiska krav på rimligt sunt (bond)förnuft”, skriver Bengt Johannisson.
Foto: Lena Gunnarsson
”Det verkar som att universitet och högskolor måste komplettera sina formella krav på behörighet för studier med praktiska krav på rimligt sunt (bond)förnuft”, skriver Bengt Johannisson.