Annons

Vätgas rätta vägen att gå

”Elbilen är en krutdurk”. Den rubriken använder Smålandspostens ledarskribent Jacob Sidenvall den 30 juli. Det lovvärda syftet med ledaren är att upplysa om att ju fler skattesubventionerade miljöbilar som säljs, desto mer minskar skatteintäkterna från fossildrivna bilar, det vill säga en ekonomiskt och politiskt väntande ”krutdurk”.
Insändare • Publicerad 12 augusti 2019
Detta är en insändare i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Vätgasbuss i Stockholm.
Vätgasbuss i Stockholm.Foto: HENRIK MONTGOMERY

Litiumjonbatterier är samtidigt ”en verklig krutdurk”. Volvo Cars i Göteborg fick en elbilsbrand den 26 februari 2019 på grund av en felkoppling, en kortslutning av ett litiumbatteri, som gav en brand med termisk rusning i batteriet. Handbrandsläckare hjälpte ingenting. Strax blev lågorna 10 meter höga, senare sprutade det ut vätefluoridgas ur battericellerna under den termiska rusningen, som kan skada eller döda människan. 150 personer fick utrymmas omedelbart. Tre andra testbilar fattade eld av hettan. 30 brandmän och vattenkanon kunde inte släcka brandhärden. Hela byggnaden blev utbränd med rasrisk för taket. Man fick koncentrera sig på att skydda de 200 Volvobilar som stod utanför byggnaden.

Forskningsprojektet Räddningskedjan, Vinnova, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Autoliv Development AB har genom Statens Provningsanstalt (SP) sökt djupare kunskap om vad som kan hända om battericellerna skadas. Forskningsledaren Lars Hoffman vid SP sammanfattar resultatet: ”Det är vid en penetration, fysisk skada på batteriet, t.ex. vid en krock eller vid en temperatur på över 200 grader, som batteribrand uppstår och en termisk rusning startar efter släckningen. Rök uppstår av fluorföreningar som är oerhört farliga. Litiumbatterier innehåller en brännbar elektrolyt som är fylld med elektrolytiskt bunden energi. Oxidationsämnena i detta producerar sitt eget syre, som gör att branden näst intill är osläckbar. De starka giftiga gaserna uppstår vid den termiska rusningen efter själva släckningen.

Annons

Forskningsledaren på SP, Lars Hoffman, säger att termisk rusning och giftiga gaser är en förbisedd risk, i okunskap och med avsaknad av säkerhets- och lagkrav: ”Vad händer om en batteribuss drabbas av termisk rusning i en tunnel? Vad händer om en elbil brinner på Essingeleden?”

Jag konstaterar lätt att en eller flera bussar med batteridrift är definitivt ”fler och större krutdurkar”! Litium bryts i huvudsak i Kongos gruvor, tillsammans med uran, med tveksamt löfte ”att barnarbete förekommer inte”. Litiumjonbatteriernas koldioxidutsläpp kan mycket väl mäta sig med den koldioxid som en fossildriven bil släpper ut under sin livscykel.

Inför beskedet den 29 maj i Smålandsposten att ”Regionen skall upphandla 39 bussar med batteridrift”, skrev jag insändare den 14/6 och yrkade att upphandlingsdirektivet också skulle innefatta solceller och vätgas och då gärna i samverkan med Växjö Kommun för möjligt EU-stöd. Den 28/6 skrev Anders Haggren och Irene Olofsson, Centerpartiet, och den 2/7 skrev Rudolf Sillén på samma tema: ”Varför skall Regionen köpa 39 batteridrivna bussar, när det nu finns elkraft att få genom solceller och vatten, som ger vätgas? Utsläppet består endast av vatten!” Det finns minst fem busstillverkare av vätgasbussar i Europa som är i daglig eldrift på vätgas. Det är effektivare att producera större volymer vätgas till större fordon som har bränsleceller och elmotor, som till exempel bussar och lastbilar med mera.

Hemtjänsten i Mariestad har redan åtta stycken Toyota-personbilar med bränsleceller som driver elmotorn från egen producerad vätgas genom solceller och vatten. Både i EU och globalt övergår intresset från batterier till vätgas. Då ingen mer information har kommit i medierna från den 29 maj, undrar man om Regionen har något skäl att inte utreda vätgas? Meddela oss gärna inställningen i den öppna debatten, tack!

Annons
Annons
Annons
Annons