Vem betalar mest bensinskatt?

Insändare Artikeln publicerades

Jag är långt ifrån överens med Moderaterna om att en generell sänkning av drivmedelsskatten är den bästa metoden att kompensera glesbygden för de nackdelar i transporthänseende som landsbygden har i förhållande till städerna. Men varje åsikt i frågan måste man grunda sig på fakta.

Lördagen den 28 september läser jag i Smålandsposten en debattartikel av Per Schöldberg (C), där han argumenterar mot moderaternas förslag till sänkt bensinskatt. Vi får veta att de tre kommuner som skulle gynnas mest av förslaget vore Stockholm, Göteborg och Malmö.

En stund senare samma morgon läser jag i Dagens Nyheter en heltäckande genomgång av hur mycket invånarna i Sveriges kommuner i genomsnitt betalar i drivmedelsskatt. Högst ligger Bergs kommun i Jämtland, där varje invånare pungar ut med 3 674 kronor i skatt vid pumpen. Jag citerar vidare ur DN-artikeln: ”Förra året betalade invånarna i landets tre storstadskommuner 1 545 kronor per invånare i drivmedelsskatt. Genomsnittet i de 40 kommuner som klassificeras som glesbygd var det dubbla, 3 058 kronor per person.”

I en Kronobergskommun – Tingsryd – betalar genomsnittsinvånaren över de tre tusenlapparna, men även Ljungby, Markaryd, Uppvidinge, Lessebo och Alvesta ligger klart över riksgenomsnittet.

Om Per Schöldberg vill sitta mer än en mandatperiod i riksdagen gör han nog klokt i att hålla sig till fakta och presentera något annat än floskler om att alla ska kunna hänga med på ”resan mot framtiden”.

Att centern – en gång dominerande på landsbygden – numera har större röstandel i Stockholm än i Kronoberg borde lända till eftertanke. Om trenden ska vändas bör nog partiet lägga större energi på glesbygdens problem än på att sänka skatten för välbetalda stockholmare.

Sven-Olof Lorentzen

Sven-Olof Lorentzen skriver om bensinskatten.
Foto: Andreas Hillergren
Sven-Olof Lorentzen skriver om bensinskatten.