Vi måste ställa om till mer växtbaserade livsmedel

Replik Artikeln publicerades

”För att vända klimatförändringarna, bevara biologisk mångfald, spara på vatten (som vi inte alls har så gott om längre) och säkerligen skapa jobb på landsbygden behövs en helomvändning. Och det betyder inte fler kor”, skriver Anneli Sundin.

Anneli Sundin anser att det krävs modiga politiker och makthavare som vågar ställa om till mer växtbaserade livsmedel.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Anneli Sundin anser att det krävs modiga politiker och makthavare som vågar ställa om till mer växtbaserade livsmedel.

Den 30 augusti skrev Eleonor Nilsson, Fredrik Olsson och Camilla Hilmersson, ledamöter i LRF Sydosts regionstyrelse, en debattartikel där de anser att det behövs fler betande djur för den biologiska mångfaldens skull. Jag, och säkert många andra som slutat med animaliska produkter, har inte gjort det för att vi tycker illa om öppna landskap och biologisk mångfald. Vi har gjort det av olika anledningar, men en är att vi värnar jordens överlevnad.

Världens ledande klimatforskare, 170 stycken från 52 länder i FN:s klimatpanel, säger att vi måste ställa om vår markanvändning och sätt att producera mat för att kunna vända skenande klimatförändringar och för att få maten att räcka till alla.

De rekommenderar att alla ska övergå till en mer växtbaserad kost och att det behövs mer träd för att binda koldioxid. Mer skog betyder inte automatiskt mindre mångfald, utan en välmående skog kan i stället öka den. Och framför allt kan den växande skogen bli den lunga som planeten behöver för att inte drabbas av akut andnöd och inom snar framtid total kollaps.

Vårt land på dessa breddgrader har inte bete året om till växtätare. De öppna landskapen är något som vi har skapat för det ökande antalet kreatur. Vi har också skövlat vår skog, till exempel på allvaret på Öland, för att få bete, precis som nu görs i Brasilien och andra länder.

Rådjur och älgar är exempel på djur som betar och gör nytta i skogarna. Att öka antalet kor är alltså ingen bra lösning för världens problem. De måste i stället minskas ordentligt. Den betydande mängd metangas som kor släpper ut är också en aspekt i sammanhanget. Metangas, som är kraftfullare än koldioxid för klimatförändringarna.

Att betänka att 96 procent av biomassan, alltså den sammanlagda vikten av däggdjur på jorden, består av oss människor och våra djur och endast fyra procent är de vilda djuren ger också en bild av hur orimligt stor plats vi människor tar på denna jord. Siffrorna är från studien The Biomass Distribution on Earth, publicerad i National Academy of Science.

Vi behöver verkligen våra lantbrukare och vi behöver sysselsättning och högre grad av självförsörjning gällande livsmedelsproduktion. Vi behövs alla för att ställa om till en hållbar framtid.

Framför allt behövs modiga politiker och makthavare som vågar ställa om till mer växtbaserade livsmedel. Efterfrågan på mjölk minskar och växtbaserade drycker konsumeras mer och mer. Det behövs fler lantbrukare som odlar till exempel havre för att möta denna efterfrågan. Men i stället för att stötta dem med ekonomiska medel som hjälp till omställning stöttas mjölkindustrin med pengar både från staten och EU. Jag har så svårt att se logiken i det.

För att vända klimatförändringarna, bevara biologisk mångfald, spara på vatten (som vi inte alls har så gott om längre) och säkerligen skapa jobb på landsbygden behövs en helomvändning. Och det betyder inte fler kor.

Anneli Sundin, Gemla