Vuxenutbildningen ligger steget före
Utrikes födda kvinnor med kort tid i Sverige och kort utbildning tillhör arbetsmarknadens mest utsatta. Utomeuropeiskt födda med högst förgymnasial utbildning utgör en växande del av arbetslösheten.
Risken att hamna i utanförskap är 118 procent högre för personer som saknar gymnasiebehörighet.
Invandrare ska kunna ta sig in på arbetsmarknaden, gymnasiemisslyckanden ska inte leda till långvarigt utanförskap och fler ska kunna ställa om mitt i livet. Växjö har därför valt att gå före med en offensiv arbetslinje.
Vuxenutbildningen är en central del av Växjölöftet-reformerna. Efter ett gediget utredningsarbete, remisser till berörda och experter, dialog med forskare, personal och studerande, införde vi en arbetsmarknadsstyrd auktorisationsmodell med resultatbaserad ersättning och bonus för matchning till arbete.
Det innebär att utbildningarna ska leda till jobb, att alla som når kvalitetskraven får erbjuda vuxenutbildning till Växjöborna och att ersättningen betalas ut när de studerande tillgodogör sig kunskap – inte bara för närvaro.
En mångfald av utbildningsanordnare har etablerat sig i Växjö och erbjuder vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå i klassrum eller på distans, yrkesutbildningar och svenska för invandrare (SFI), som Växjöborna kan välja mellan.
Det finns inga köer och det råder fri intagning till alla utbildningar där arbetsmarknaden har efterfrågan på arbetskraft. Anordnarna ersätts för resultat, inte närvaro; skattebetalarna får mer kunskap för varje skattekrona. Antalet studerande har ökat med över 35 procent.
Januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet slår fast att arbetsmarknadspolitiken – såväl Arbetsförmedlingens olika åtgärder och utbildningar, som kommunernas insatser, exempelvis SFI – ska förändras i en liknande riktning som den Växjö redan infört: resultatbaserad ersättning till olika, fristående anordnare.
Motiven verkar snarare vara pragmatiska än ideologiska, liksom för Blågröna Växjö: Tyskland, Australien och Storbritannien är tre exempel på där resultatbaserad ersättning förbättrat kvalitet och effektivitet i olika arbetsmarknadsinsatser. När Kompetensföretagen och Utbildningsföretagen nyligen presenterade sina rekommendationer till reformen av den nationella arbetsmarknadspolitiken lyftes Växjö som ett lokalt exempel där man redan tagit steg i den riktningen.
Genomgripande förändringar blir bäst med ett prestigelöst och konstruktivt förhållningssätt. Under 2018 beslutades om en rad justeringar och en höjning av pengen för att åtgärda vissa förbättringsområden. Under 2019 kan fler beslut om justeringar fattas. Mot bakgrund av Skolinspektionens rapport har åtgärder vidtagits för att säkra studerandes tillgång till anpassad utbildning, exempelvis samarbete med andra kommuner.
Socialdemokraternas förslag om en total återkommunalisering blir inte bara omodern, utan skulle drabba studerande med mindre flexibilitet, långa köer och minskad vardagsmakt. Dessutom medföra stora kostnader för skattebetalarna. Vi hoppas att Socialdemokraterna hänger av de ideologiska skygglapparna och ser bortom driftsform.
Fler behöver snabbare gå från nyanländ till nyanställd. Sammantaget bidrar våra reformer till att förstärka kompetensförsörjningen och sysselsättningen, samtidigt som bidragsberoendet och utanförskapet pressas tillbaka. Grunden för en fungerande integration är jobb och kunskaper i svenska språket. För det tar vi ansvar.
Oliver Rosengren (M), ordförande i Nämnden för arbete och välfärd, Ricardo Chavez (KD), vice ordförande i Nämnden för arbete och välfärd, Tomas Johansson (C), ledamot i Nämnden för arbete och välfärd, Mats Wahlsten (L), ledamot i Nämnden för arbete och välfärd, Marita Bengtsson (MP), ledamot i Nämnden för arbete och välfärd
