Torsdag 11 mar 2010, 16:27
Testade Just Cause 2-demot på riktigt i går på min PS3, det gick ju inte så bra på min dator som ni kanske kommer ihåg.
Och det här var ju faktiskt riktigt roligt. Kontrollen till fots kändes inte alls så sladdrig som på PC och fordonsstyrning verkar mycket fungera bättre med en analog spak än ett tangentbord. Sen att änterhaken och fallskärmen verkar vara det bästa som hänt sandlådegenren sen soundtracket till Vice City är ju inte heller helt tokigt. Hoppas bara att det, till skillnad från GTA-spelen, finns olika svårighetsgrader att välja på för demot framstod som sjukt enkelt. Men tål mäkta mycket skada och vid ett tillfälle stod en fiende knappt tre meter ifrån mig och sköt med sin pistol medans jag lugnt och stilla iakttog hur han missade fyra av sina fem första skott.
Men summa summarum så blir det definitivt ett köp.
Årets gadget: Änterhaken i just Cause 2?
Årets onödigaste funktion: Möjligheten att kunna springa i Just Cause 2 (pga. änterhaken)?
/Tobias
Torsdag 11 mar 2010, 12:02
Nu när jag har börjat spendera mycket tid med musik i öronen i lugn och ro, dvs inte cyklar tio kilometer varje dag, har jag insett att jag omedvetet börjat använda mig av ett nytt mätningssystem. Jag kollar inte på klockan särskilt mycket längre. Istället tar jag upp min iPhone och konstaterar att det är ungefär ett album och två singlar tills jag är hemma.
/Kalle
Torsdag 11 mar 2010, 10:28
Om jag var ni skulle jag hålla mig borta från Just Cause 2, iallafall till PC. Själv laddade jag ner det via Steam, installerade det, och hann spela det i kanske 20 minuter innan min skärm flippar ur totalt.
Nu så flyger det runt vad som ser ut att vara en massa röda pixlar över hela skärmen varvat med att den ibland svartnar och kommer tillbaka och ibland så bara svartnar den helt och man måste starta om datorn.
Har testat att starta om datorn ett flertal gånger, samt använt både "Senast använda fungerande konfigurationen" och "Säkerhetsåterställning" eller vad de nu heter samt avinstallerat demot helt utan resultat.
Så min tanke är ju att det är skärmen det är fel på och inte datorn. Men om jag startar i felsäkert läge så fungerar skärmen helt normalt, så det tyder ju nästan på att det är datorn som är konstig. Kan tillägga att det vid omstarterna brukar poppa upp en ruta där det står "bildskärmsrutinen har stängts av och återställts" eller nåt liknande.
Någon som kan hjälpa mig?
Och kan man köra datorn, dvs. surfa på nätet och spela spel, i felsäkert läge utan att "riskera" något eller vad är det som skiljer felsäkert läge från det normala?
Kan tillägga att jag kör Vista med Service Pack 1.
/Tobias
Fredag 05 mar 2010, 16:34
I går var jag förresten på bio. På förhand visste jag vad som väntade eftersom jag kollat upp filmen, men detta verkade jag vara ensam om. I Love You Philip Morris var väldigt bra. Dess svarta humor langade ett och annat skratt. Men roligast var att se hur många i biosalongen som alldeles uppenbart väntade sig en slapstick-rulle à la Jim Carrey när den egentligen var ett drama som handlade om homo-kärlek och innehöll grafiska sexscener som den där Carreys karaktär ombeds spruta pojkvännen upp i rumpan. På raden framför mig satt fem småkillar två tvärhänder höga som inte visste vad de skulle tro. Bakom mig satt ett gäng tjejer som tjattrade örat av mig tio minuter innan filmen skulle börja, men som tystnade snabbt. I mitten satt jag mellan mina fyra chockade killkompisar och njöt av hur allas fördomar ställdes på ända.
/Kalle
Fredag 05 mar 2010, 13:20
Har efter mycket om och men fått fucking jävla Audacity att fungera, inte standardversionen, utan beta 1.3, som egentligen verkar rekommenderas för Windows 7-användare. När jag väl avinstallerat den gamla versionen och kör betan kan jag ändå inte importera något. Man behöver såklart libaries för att förklara för Audacity hur filerna ska hanteras. Det är ju tur att man kan åtminstone lite om codecs och hur de ska hanteras. Men hur gör de andra i klassen som inte kan sådant här på förhand? Det är inte lätt. Jag fattar verkligen inte hur våran examinator tänker. Det här har ingen förklarat för oss, utan det bara förväntas fungera. Några problem ska tydligen inte finnas enligt dem. Jomenvisst.
Nåja.
Dags att lyssna på min föreläsares röst om och om igen för ljud-redigeringsuppgiften.
Hoppas jag hinner göra klart den innan jag tar livet av mig.
/Kalle
Torsdag 04 mar 2010, 15:26
I dag satt jag längst bak till vänster i bussen. Det var en märklig upplevelse. Efter att ha stått och frusit vitala delar ned till tjälen i marken hade jag äntligen hoppat på. Jag brukar alltid sätta mig till höger. I alla sammanhang. Jag är helt döv på höger sida och har således vant mig vid att se till att vänster öra är mot den största ytan av lokalen. Så att jag kan höra. Likadant på bussen. Jag sitter alltid i mitten till höger. Inte för nära dörrarna för där är det kallt. Utan alldeles lagom i mitten. Men i dag slog det mig att jag inte bryr mig ett dyft om vad som sägs i bussen. Människorna intresserar inte mig. Bara musiken i min iPod och på mitt Spotify. Från vänster såg allt annorlunda ut. Hela stan förändrades utanför fönsterna. I dag satte jag mig längst bak till vänster i bussen och såg något nytt och kände mig helt okej, nöjd med att vara döv på höger öra.
/Kalle
Torsdag 04 mar 2010, 11:22
Som ni kanske vet så har jag ju ansökt om jobbet som Förbundskansler för de svenska herrbrottarna. Därför var det inte så konstigt att jag nästan satte nästan morgonmüslin i vrånstrupen när jag läste att Svenska Brottarförbundet tillsatt en ny Förbundskapten.
WTF?
Jag har ju inte ens hört av dom sen mitt senaste mail.
Och så knackar man sig in på deras hemsida och möts av den här chocknyheten. Usch.
"Imorgon tillträder Benni Ljungbäck som Förbundskapten för våra herrar.
Benni är anställd på 50% och uppdraget gäller över OS 2012. Benni kommer dessutom att utse ett tränarteam med en assisterande Förbundskapten och en stab av tränare med spetskompetens för både senior, junior och ungdom."
Förbunsdordförande Håkan Gustáv kommenterar: "En optimal lösning hade varit 100 procent men det finns det inte pengar till".
Hmm...
En Förbundskapten som bara jobbar 50%, en ledig post som assisterande förbundskapten samt flera vakanta tränarposter.
Det låter som att det är dags för ett nytt brev, eller hur?
Fortsättning följer (förmodligen imorgon) när jag knåpat ihop något lagom fyndigt och därmed fortsätter karusellen.
/Tobias
Fredag 26 feb 2010, 12:57
Gruset knastrar lite under skorna. Solen flimrar över mig plötsligt genom en stor lummig bok. Till höger om mig susar bilar mot Kalmar på den stora vägen. Jag vet att det är dit de är på väg, jag vet att det är till höger de kör. Men jag hör inte det.
Att tillhöra någon är svårt. Att bero av någon och vara där. Men det är viktigt att veta att det är upp till dig att göra det bästa av ett förhållande. Att ta tag i det med båda armarna och hålla hårt. Det är en så urgammal idé om att mannen ska vara stark. Vi borde ha passerat den för länge sedan med världen i ettor och nollor runt omkring oss.
Jag vrider på nacken, skruvar på mig, försöker ruska av mig det. Höjer volymen lite till på mp3-spelaren. Tillslut ger jag upp, tar av mig den och lyssnar på världen omkring mig. Inte försöka stänga ute det. Tänk istället inte alls på det. Bara var, lyssna på verkligheten. Det vackra där ute som inga siffror kan skapa.
Men pipet ligger kvar. Vibrerar ibland längs ryggraden. Ibland uppe till höger på huvudet. Ibland till vänster. Nej. Sluta följa efter det. Tänk på fågeln i trädet. Lyssna på den. På löven. På suset. Det är vackert.
Jag tittar ned och funderar medan jag går. Om det nu är ett ömsesidigt ansvar. Att stå för den man är. Att acceptera den andra. Om jag nu vet allt detta. Att alla har svagheter. Om jag har förstått det och känner med hela kroppen att denna personen gör mig till något bättre, hur kan det då vara så svårt?
Så svårt att säga att spårvagnens inbromsning kan förstöra en hel eftermiddag. Att ett bakgrundsljud i en mikrofon kan sitta kvar i dagar. Att säga att man inte räcker till.
Det blir en långsam, sorgsen smärta i bröstet. Ett ständigt ifrågasättande. Kunde jag inte bara vara lite starkare? Vetskapen om att det är okej hjälper inte. Man tänker så ändå. För idén om att mannen ska vara stark finns kvar där någonstans i bakhuvudet bakom tjutet. Bakom vrålet som sliter i en.
Och jag tar tag i det med båda armarna och håller hårt. För att det här är mitt ansvar. För att det här är min strid.
För att det här är det vackraste jag har upplevt.
Det här är min änglakör.
/Kalle
Torsdag 25 feb 2010, 11:38
Igår såg jag en liten animerad film på dryga fem minuter kallad The Only Thing I Know.
Den berörde mig. Jag blev... sorgsen. Kände mig verkligen ledsen för hans skull och det är inte ofta filmer lyckas beröra mig så pass som den här faktiskt gjorde.
Efter att ha varit utan PS3 i över två månader började jag nästan tveka när filmen var slut. Är det värt det? Slänger jag bort mitt liv?
Jag tror att svaret på de två frågorna är ja respektive nej, men ändå.
Man börjar tänka.
"Life changing experience"? Nä, men gott och väl en tankeställare.
/Tobias
Torsdag 25 feb 2010, 09:38
Bilderna till höger visar en PET-flaska som legat hemma hos oss i ca ett dygn. Som ni ser är den helt intryckt runt om, som om Dolph Lundgren gått loss på den. Men det har han inte, och ingen annan heller. När flaskan var tom och lass i pantkassen så var den helt rund och fin och bara ett dygn senare ser den helt misshandlad och ledsen ut.
Och det är inte bara den här flaskan som drabbats, utan det händer alla våra tomma PET-flaskor i varierande omfattning.
Varför?
Vad är det som gör att flaskor drar ihop sig på det här sättet?
Ordet är fritt.
/Tobias
Torsdag 25 feb 2010, 09:24
Om OS-medaljören Björn Ferry bryter lårbenshalsen nån gång i framtiden och måste lägga ner sin karriär har jag ett nytt jobb åt honom: Bakgrundsdansare Åt Riktigt Stora Artister.
Jag menar, med de här skillsen är han ju i det närmaste överkvalificerad. Justin Timberlake, släng dig i väggen!
/Tobias
Onsdag 24 feb 2010, 16:14
Nya stjärnskottet på radiopopens himmel Kesha och hennes Tik Tok snurrar för tillfället ganska mycket på radioapparaturer runt om i landet. Personligen tycker jag att de kan byta ut den tämligen dåliga versionen mot den här, betydligt bättre, remixen:
http://www.youtube.com/watch?v=d7n8GqewJ2M
Är det förresten bara jag som är chockad över att hon är vit? Efter att bara ha hört hennes röst kunde jag ha svurit på att hon skulle vara svart.
/Tobias
Onsdag 24 feb 2010, 09:47
Beväpnad med Pepsi Lemon som hade ett bäst-före-datum i juni 2009 gick jag så in i tentasalen denna arla morgonstund.Det finns, milt uttryckt, roligare saker här i livet än att skriva tentor. Med det i åtanke kan jag bara föreställa mig hur tråkigt det måste vara att rätta tentor och behöva läsa samma svar om och om och om igen.
Därför tycker jag att man kan ta och lägga ner lite tid på att försöka förgylla examinatorns grådaskiga arbete. Själv gjorde jag det på följande sätt:
I Daft Punks feat. Kanye Wests ord så blir man "harder, better, faster, stronger". Viktigt för idrottsmän och ifall man behöver slåss mot 4 aggressiva babianer.
- Jag förklarar adrenalins egenskaper och funktioner.
Likt bin dras till honung eller Björn Ranelid till solarier, dras vi människor mot saker som genererar njutning.
- Jag förklarar BAS
Såsom riksdagspartierna konstant undviker Sverigedemokraterna, så undviker även vi människor saker som genererar olust, smärta etc.
- Jag förklarar BIS
I övrigt fick jag med en referens till Modern Warfare 2 (fast strök ordet fragga, vete fan om hon vetat vad det var) när det kom till att förklara negativ bestraffning. Min presumptiva pojkvän Gunnar (bara för att bryta mot konventionerna. Plus att Gunnar låter roligt. Gunnar. Eller hur?) glömde ju handla mat eftersom han missbrukade MW2 och var tvungen att lära sig en läxa.
Om man inte orkar skriva något kan man ju alltid rita i stället.
Men kom ihåg: allt är bättre än inget.
/Tobias
Fredag 19 feb 2010, 13:45
Gammalt
Köpte de två säsongerna som finns av Rome idag och har hittills sett två avsnitt. Är helt såld, slutade kolla bara för att brorsan weinade om att han var trött och inte orkade mer för tillfället. Ray Stevenson verkar göra sig lika bra ifrån sig som i The Punisher: War Zone och gillar även hans polare Lucius Vorenus. Glöm den riktiga maktkampen, låt de styra Rom i stället.
Nytt
Såg Mel Gibsons nya film Edge of Darkness i lördags. Den påminde lite om Taken (vilket är så nära det bästa betyg man kan komma i en liknelse), fast ändå inte. Kan inte berätta särskilt om handlingen utan att spoilera något men det är Mel Gibson i en actionfilm med substans som hård Bostonsnut, vad mer kan man begära?
8/10.
Kommande
Var på Media Markt idag för att kolla vad Modern Warfare 2 till PC kostade och såg att de hade Sonic & SEGA All-Stars Racing i sin demostation. Slog mig ner, körde två banor och skrev upp det på att-köpa-listan. Jag älskar Mario Kart, men har varken haft Gamecube eller Wii och likaså tycker jag Crash Team Racing fortfarande är ett underhållande spel, men jag har ingen att spela det med. Att SSASR därför innehåller onlinespelande för upp till 8 pers är såklart oerhört glädjande. En till synes väldigt enkel driftkontroll, crazy vapen (världen vändes upp och ner! Hur styr jag?? GAAhHH!!!) och banor hämtade från bland annat The House of The Dead. Det lär ju inte kunna slå fel. Jag är där dag 1 om jag får tillbaka mitt PS3 tills det släpps den 26/2.
Bonus
En kompis postade senaste från Collegehumor på sin facebooksida. I lol'd.
http://www.youtube.com/watch?v=mJgC9LEBTuQ
/Tobias
Onsdag 17 feb 2010, 13:17
Anledningen till att jag frågar är för att SPIKE TV i samarbete med Sony ska göra en realityshow/dokusåpa baserad på God of War 3.
Ur beskrivningen:
"SONY COMPUTER ENTERTAINMENT AMERICA and SPIKE TV are challenging the biggest GOD OF WAR III fans to embrace their inner warrior and join us on a quest to become the LAST TITAN STANDING.
The story, puzzles, and straight-up action in God of War III will be recreated and YOU can be standing in the midst of the battles.
We're looking for brute power, acute intellect, and the fasted Playstation 3 trigger finger that's ready to rumble."
Värt att notera är att man även måste vara "in good gamer condition".
Bortsett från att själva idén i säg är helt befängd och borde resultera i en riktig kalkon finns det vissa intressanta meningar i reglerna för ansökan:
If selected as a participant, you must be willing to travel to promote the Project at your own cost and expense.
Inga ersättningar här inte, istället får deltagarna betala för våra promotionomkostnader.
You understand and acknowledge that participation in the Project, including the activities and events arranged by the Producer, may expose you to the risk of death, serious injury, illness or disease and/or property damage. Therefore, you must sign a release attesting to the fact that you understand and knowingly and willingly agree to assume such risks.
Konstigt nog är det mest "property damage" jag reagerar på. Ska de slå sönder sina egna hem i en utmaning eller?
Lite kul att ansökningssidan bara har 4437 views också.
Vad tror ni, flipp eller flopp?
/Tobias
Tisdag 16 feb 2010, 15:07
Jag har alltid varit lite rädd för det där med bussen. Att åka den alltså. Titta på den går alldeles utmärkt. Det är när jag själv rider på denna lokalsinnesförvirrande farkost som allt går åt helvete. Faktum är att jag har bott i Växjö i mer än tjugo år utan att faktiskt regelbundet använda mig av lokaltrafiken. Trafiken som helhet har jag använt. Jag har åkt tåg. Det gick bra. Men det räknas inte riktigt eftersom de tågresorna hade destination "sex-med-flickvän" och detta trumfar alla möjliga rädslor en hörselskadad ynglig som jag kan tänkas ha.
Men nu åker jag alltså buss. Regelbundet. Helt frivilligt. Utan några som helst löften om sex vid ankomst. Universitetet ligger en bit från där jag bor och det blev helt enkelt nödvändigt att sätta sig på en och klura ut rutterna för att slippa frysa ihjäl på cykel ännu en vinter. För att inte tala om fallrisken.
Jag är dock fortfarande inte helt trygg med mig själv där jag sitter och glömmer bort hur min födelsestad ser ut för var sväng som tas. Mitt lokalsinne är katastrofalt. Detta vet jag. Så vis av erfarenheter i plural ser jag alltså till att hålla mig till lösningar jag vet funkar. Som att till exempel alltid ta ettan från Teleborg till simhallen och byta där. Och inte nog med det. Ibland, när jag känner mig riktigt på gång i min bussåkar-nerv, tar jag sats och åker HELA vägen ned till centrum. Bara för att jag kan. Det är helt tokigt. Jag kan nämligen kolla på klockan och hoppa på fyran redan i centrum och slippa stå och frysa, om tiden vill mig väl.
Men idag tog jag inte ettan. Jag tog femman.
Det går säkert bra tänker jag. Den BORDE ju gå via resecentrum. All logik talar ju för detta. Men eftersom jag inte säkert vet själv om den faktiskt stannar där så är jag ändå nervös vid varje sväng den tar. Den rullar dock i samma riktning som ettan och so far so good. Den stannar till och med vid exakt samma ställen.
Du är ju dum, tänker ni. Det står ju på tidtabellen. Förvisso. Men jag är förvirrad. Ni ska inte under några omständigheter underskatta min förmåga att blanda ihop siffror och skyltar. Sannolikheten att jag ofrivilligt faktiskt hamnar långt ute i Sandsbro är mycket högre än vad jag borde erkänna.
Bussen rullar in på stationsgatan och mot resecentrum. Jag andas ut. Men vänta nu. Den stannar ju inte. Den åker IGENOM. Mina tankar börjar rusa igenom busstabellerna i huvudet och någonstans måste jag har läst fel.
Jaha. Thats it, tänker jag. Jag kommer hamna i Sandsbro. Inget ont om att hamna i Sandsbro men det är ju inte särskilt optimalt om man bor i stan. Men så svänger den in på stationsgatan och stannar till. Den stannade alltså på UTSIDAN av hållplatsen. Nåja, tänker jag och hoppar av.
Nu vet jag ju att femman också går till Växjö.
Good to know.
/Kalle
Fredag 12 feb 2010, 16:00
Ni har säkert alla läst dom. Lokaltidningsbesvikelserna . De finns i alla reservdasspapper värda namnet. Oftast handlar det om något väldigt trivialt och med noll nyhetsvärde. Vem bryr sig om att Erik känner sig kränkt (populärt ord) för att kaffet var slut på arbetsplatsen, trots att det var Jannes tur att fylla på den här veckan? Eller Elsa som rasar över att den prisnedsatta leverpastejen var slut när hon väl kom till affären:
"-Jag tycker det är dåligt, säger Elsa."
Hittills har jag bara sett lokaltidningsbesvikelser som totalt onödig utfyllnad och pappersslöseri. Men för ungefär en vecka sedan hittade jag bloggen Dagens lokaltidningsbesvikelse. Och det är först nu som jag ser ganska stor humor i det hela, mycket tack vare bloggens beskrivning: "Denna blogg tillägnas alla besvikna människor som finns ute i vårt avlånga land och har behovet att påtala det för oss andra genom lokal media."
Sen följer en beskrivning för hur en tvättäkta lokaltidningsbesvikelse ska se ut:
1. Trivialt problem ex. Bernt fick vänta en kvart på färdtjänsten.
2. En bild på den drabbade, gärna med familjen runt.
3. En konstlad min, huvudet på sniskan och mungiporna så långt ner det går.
Läs, skratta, mys inombords.
Epilog: Jag skulle själv kunna medverka i Smålandsposten imorgon med tanke på att jag råkade uppdatera sidan precis när det här inlägget var färdigskrivet och därmed fick göra om 'et från början. Jag kan se det framför mig:
"Uppdateringsknappen raderade hans inlägg"
-Jag tycker det borde finnas en spärr mot sånt här. Det ska inte behöva hända, säger en besviken Tobias.
Tisdag 19 jan 2010, 16:50
Skickade precis följande mail till Lars Lundberg, min kontakt på Svenska Brottningsförbundet:
"Hej Lars,
ursäktar dröjsmålet, har varit upptagen i helgen med att supa.
Bifogar i det här mailet CV, personligt brev samt en länk till ett foto på mig själv.
Ser fram emot fortsatt korrespondens,
//Tobias"
Foto.
Fotot ser ni ju själva hur seriöst valt det är, CV:t var dock rätt normalt. Ja, bortsett från att jag bestämde mig för att använda FredFearless, eller rättare sagt "Sveriges blivande assisterande förbundskapten för herrlandslaget i brottning", som referens.
Nedan följer mitt personliga brev som såklart inte är seriöst för fem öre. Och om du inte vill bli min ass. förbundskapten så får du säga till i tid så jag kan hitta en ny kandidat Fred, hoppas du inte tar illa upp av det jag skriver ;)
"Hallå eller.
Tobias var namnet som ni kanske kommer ihåg från mitt förra mail. 22 bast är jag, ganska omogen för min ålder till på köpet skulle nog vissa säga.
Jag har som sagt ingen erfarenhet av brottning överhuvudtaget, däremot fick vi lära oss det betydligt manligare Krav Maga (brottning är ju rätt homoerotiskt egentligen) i lumpen och vissa saker där går säkert applicera även på brottning. Anledningen till att jag gärna skulle ta Förbundskaptensjobbet trots min bristande kontakt med sporten är ju som sagt för att jag vill åt alla brottartrikåer indränkta i manssvett, och då speciellt pungsvett. Lön vill jag såklart ha, men jag kan tänka mig att göra vissa avdrag i utbyte mot brottartrikåer. Tänkte förresten sköta jobbet vid sidan av mina studier. Det funkar ju bra på Posten och hur mycket svårare kan det här va liksom? Ligga och sniffa pungsvett klarar väl nästan vem som helst. Tänkte även sticka till USA nästa höst, uppleva en ny kultur, ett nytt språk och nya fittor. Men va fan, den dagen den sorgen, eller hur? Nu för tiden finns det ju Skype och en massa annat gött, så det löser vi.
Jag tror att jag skulle passa jävligt bra som Förbundskapten för att jag är ambitiös i allt jag tar mig för (som inte är jobbigt), har en vilja av järn (så länge allt går min väg) och inte räds att dryfta mina åsikter (så länge det inte finns någon risk för konflikter, är konflikträdd till tusen). Annars har jag via insidekällor förstått att ni mottagit ett antal mail från personer som stödjer mitt kampanjande och jag tror att deras beskrivning av min person är mer än tillräcklig.
Vad gäller planer för landslaget tänkte jag, i egenskap av alkoholmissbrukande student, att jag skulle röra om i grytan lite vad gäller stilar. Nuförtiden finns det ju grekisk-romersk stil och fristil, men för att göra sporten mer attraktiv för folk som ännu inte får handla på systemet samt roligare för publiken att kolla på tänkte jag införa stilen Drunken Wrestling©. I likhet med Drunken Boxing ska alltså brottarna brottas som om de vore shitfaceade. Jag räknar med att vi får behöva gå på spriten rätt hårt på de första träningslägrena så att stilen verkligen sitter, men successivt kommer vi alla bli så alkoholiserade att det inte längre behövs. På tal om detta så kanske vi kan fixa sponsring av Systembolaget, vad sägs om det?
Vidare så KRÄVER jag en assisterande förbundskapten vid min sida, och jag har den perfekta mannen för jobbet: säg hej till Ludde Lundblad, 32, från Gävle. Det finns dom som har livserfarenhet. Sen finns det dom som har livserfarenhet. Och sen så finns Ludde Lundblad. Hans beryktade fingerfärdighet (iofs anpassad för damer, men det funkar nog ändå) kommer säkerligen leda till mången nya intressanta grepp och vad gäller strypgrepp så har han tack vare Stryp-Sandra lärt sig en del även där.
Vi skulle helt enkelt komplettera varandra sjukt bra:
Den äldres visdom+ den ungdomliga entusiasmen
Norrlänning+Sörlänning
Knegare+Student
Småbarnsförälder+Ständig singel
Xbox 360+PS3
=
Era Nya Förbundskaptener
Så vad säger ni? Får man jobbet på stående fot eller måste man komma på intervju först?"
And now we wait...
/Tobias
Tisdag 19 jan 2010, 16:44
Fick ett mail i fredags eftermiddag:
"Hej Tobias,
tack för ditt mail och ansökan av Förbundskaptens tjänsten.
Vänligen insänd snarast din CV.
God fortsättning på den nya året.
Med vänlig hälsning
Lars Lundberg
Svenska Brottningsförbundet
Swedish Wrestling Federation
Idrottens Hus
114 73 STOCKHOLM
www.swedewrestling.se
lars.lundberg@brottning.rf.se
Tel +46 8 6996323 Fax +46 8 6996325"
CV och personligt brev coming up då alltså. Får se om jag hinner skriva det idag, hoppas men är inte säker.
Sen att de förmodligen driver med mig är ju en annan sak, men fortsättning följer.
/Tobias
Tisdag 19 jan 2010, 16:43
Hörde idag på radion att herrlandslaget i brottning behöver en ny förbundskapten då den gamle fått kicken och sen inte ville ha jobbet när de ville ta tillbaka honom (konstigt eller hur?).
Så jag skickade iväg ett mail döpt till "Ansökan om jobbet som Förbundskapten för herrarna?" (det är dom som skriver det med stort F, inte jag) till info@swedewrestling.se. Vil du också se mig på denna prestigefyllda post? Mailbomba dom då och KRÄV DET!
Men först kan du ju läsa min motivering nedanför. Jag förstår verkligen inte varför jag inte skulle få jobbet.
"Hejsan.
När jag idag i sakta mak färdades hemåt medelst bil hörde jag en intervju med Eder ordförande Håkan Gustâv på radion där han förklarade att Jonas Lagerkvist tackat nej till att bli Förbundskapten igen. Smart att kicka honom förresten, för att sen försöka anställa honom igen, men vem är väl jag att döma...
Iallafall, i den häringa intervjun frågade reportern Håkan Gustâv ifall det var okej för vem som helst att ansöka om posten som Förbundskapten varpå svaret blev ett rungande "Ja".
Härmed skickar jag därför in min ansökan för jobbet.
Jag är inte utbildad brottartränare eller nåt, men jag är villig att lära mig. Egentligen är det bara den ingrodda trikålukten av svettiga pungar jag vill åt, men va fan, om jag måste bli Förbundskapten för att få obegränsad tillgång till detta otroligt starka afrodisiakum så får jag väl ta det. Kåtare än efter att ha begravt näsan i en pungsvettsblöt brottartrikå blir man ju inte.
CV kan skickas på begäran.
Ser fram emot att höra från Er,
//Tobias Kullberg"
/Tobias
Tisdag 19 jan 2010, 16:40
Den vandrande citatmaskinen Simon Karlsson har gjort det igen.
Vi gick gatan ner när jag beklagade mig över att studera.nu skickar ut sisådär tre antagningsbesked efter det att man redan blivit antagen.
"Man skulle vilja pissa dom i munnen" sa jag.
"Det där är fan det värsta jag kan tänka mig" sa han.
"Men bajs måste väl vara värre?" sa jag.
Så Simon börjar berätta om när han och några polare på en festival började diskutera det här med kiss och bajs. De hade tydligen kommit fram till att ifall man skulle bli pissad på skulle det vara så jävla mycket förnedring, vilket jag instämmer med.
"Däremot skulle det vara lättare att ta det som ett skämt att bli nedbajsad" säger han sen.
Först bara skrattade jag, men sen är frågan om han inte har rätt ändå. Det är nog fan mer förnedrande/jobbigare att bli kissad än bajsad på.
Vad säger ni?
/Tobias
Tisdag 19 jan 2010, 16:39
Har läst lite i en tidning som heter Study in the USA eftersom det är vad jag hoppas göra höstterminen nästa år. Bortsett från att tidningen är fylld med propagandaliknande reklam för olika universitet så la jag ganska snabbt märke till en del roliga/märkliga formuleringar som jag tänkte dela med mig av:
Only by living in the U.S.A. can you truly become fluent in English.
Ja, för det finns ju inga andra länder där de pratar engelska som modersmål. Eller vänta...
The images from films and televison programs are not always true. That is, Americans come in a variety of sizes, colors and shapes.
Fan vad sjukt! Här i Sverige har vi ju liksom bara vita lönnfetton och absolut inget annat.
While students must exercise caution in a few locations, in much of the U.S.A., streets and university campuses are clean and safe.
DET ÄR RENT PÅ CAMPUS! OMFG!
Och så avslutningsvis min favorit, knuten till bilåkning:
Ford invented the first automobile in 1893, which changed life in the U.S.A. forever. The sense of freedom and independence that comes with just "hitting the road" is something that most Americans would not want to live without.
... what a country.
/Tobias
Tisdag 19 jan 2010, 16:37
Tack vare loadinganvändaren Cyphris har jag idag upptäckt tyskarna The Baseballs, en grupp som tar moderna låtar och gör klassiska rockcovers på dom. Är helt såld, funderar till och med på att beställa en tröja såhär efter bara en dag. Nedan följer några av deras bästa låtar. Debutalbumet Strike! finns på Spotify, kolla upp det.
Se här, här och här .
/Tobias
Tisdag 19 jan 2010, 16:33
Bärfisar. Man luktar ruskigt äckligt om fingrarna ifall man tar i dom. Ändå gjorde man det när man var liten. Flera gånger. En gång, då visste man ju inte bättre, men varför fortsatte man att vidröra dessa illaluktande vidunder? Det hela påminner om när Homers pappa försöker lära honom att inte vidröra en spis som fortfarande är varm (hittar inte klippet).
Och det är inte bara jag, vet åtminstone tre personer till som gjorde likadant under sina uppväxter.
Hur hanterade du själv situationen?
/Tobias
Tisdag 19 jan 2010, 16:32
Någon som har sett tv-serien Glee? Inte jag heller, men det hindrar inte följande mashup från att vara äckligt medryckande och uppiggande. Årets låt på nyårsafton? Skulle tro det.
Se här.
/Tobias
Tisdag 19 jan 2010, 16:30
Paul Simon har gjort en låt som heter You Can Call Me Al.
Men varför har han gjort den?
Han heter ju för fan Paul, inte Albert, Alistair eller nåt liknande.
Har Paul Simon möjligtvis en Al Bundy-fetisch?
Upplys mig.
Kolla här.
/Tobias
Tisdag 19 jan 2010, 16:29
Julafton igår. La då märke till ett par små saker:
*Det är faktiskt roligt att tomta för små barn.
*Karibisk currysill är, namnet till trots, riktigt god.
Jag la även märke till en betydligt viktigare sak. Det säljs ungefär 9 000 000 Aladdinaskar varje år i Sverige och självklart fanns det en på plats igår. Men döm om min förvåning när jag såg fram emot att sätta tänderna i marispanpralinen och såg att den har försvunnit och ersatts med nån jävla apelsintryffel! Ärligt talat, när hände detta? Alla närvarande vid det Limmerbäckska julbordet var stumma av förvåning. På sidan raddajulen.nu var det ju ägglikören som förlorade och det är inte förrens nästa år som den ska ersättas.
Är det någon som vet vad sjutton som pågår?
Är det borgarna och deras nya sjukdomspolicys fel?
Är det ett led i Kommunistormarnas plan för världsdominans?
Upplys mig.
/Tobias
Tisdag 19 jan 2010, 16:27
Bara 32 år gammal dog skådespelerskan Brittany Murphy av hjärtstillestånd sent igår kväll svensk tid.
"Vem?" kanske vissa säger. Kanske ingen megakändis, men hon har medverkat i filmer som Sin City, 8 Mile samt gjort rösten till Luanne i King of the Hill.
Vila i frid.
/Tobias
Tisdag 19 jan 2010, 16:25
Sorlet. Det förbannade sorlet. Alltid finns det där. Det tar bara olika skepnader för att sedan komma och banka på mitt huvud. Det går inte att sålla sorlet. Det förbannade sorlet.
Kaffekoppen värmer min hand. Det doftar kladdkaka och morotskaka och mackor och cafe au lait. Sorlet är inte mindre här. Egentligen. Men kaffe är gott. Det duger ganska bra. Striderna blir vad man gör dem till.
Jag älskar att fika. Rent generellt sett så är fikandet en social form som jag kan hantera. Jag känner mig så fruktansvärt handikappad i min generation. I min umgängeskrets. För fika är inte direkt den sociala form man ska viga sig åt. Såvida man inte böjer definitionerna och möblerar om värderingarna kaffe, öl och efterfest. Det är fest som gäller. Krogen som gäller. Och dansgolvet. Tre ställen jag inte klarar av. Jag trodde det. Ända tills jag en sen novemberkväll fick gå hem själv genom hela staden i dalande tårar och rinnande nysnö. Aldrig har en insikt gjort så ont som då. Hela kvällen skrek i mina öron. Det vrålade. Den stora kapphallen utanför krogkomplexet hade varit fullpackad. Med folk som ville in. Och en pojke som ville ut. Bara ut. Vilken jacka tror ni de satsade på att hantera först? Det var nog de längsta tjugo minuterna i mitt liv.
En servitris kommer och dukar av bordet på överflödiga saker. Hon ler brett och säger något. Jag svarar något. Och diskussionen förblir höjd i dimma. Men jag tänker inte känna mig hörselskadad här. Inte idag. Jag väljer mina strider. Och då är jag inte hörselskadad. Inte idag. Inte nu. För kaffet är ju faktiskt gott.
Jag saknar en annan hand. Mest av allt i världen vill jag att min hand ska bli saknad. Av någon annan. En hand som förstår. En hand som känner. Men jag vågar aldrig räcka efter den. Inte ens med ett ord eller en rörelse. Det går inte att sträcka ut händerna. Utan de klamrar sig fast kring sin kopp. Koppen med förutsägbarhet.
Det går inte att sålla. Sorlet. Aldrig kommer det att gå. Och jag kommer få gå hem ensam fler gånger här i livet. Jag är van nu. Man låter det bli ett mönster. Även om jag inte vill något annat hellre än att hålla handen. Även om man vill hamna på rätt sida om frågan “Kan du hålla min väska åt mig?” Trots att man saknar en hand så mycket att saknaden i sig skulle kunna hängas på krok innan sängdags. Så låter man det bli ett mönster.
För man tänker att striderna blir vad man gör dem till. Bry dig inte så mycket. Så slipper insikten göra så ont nästa gång. Men någon gång ska jag få ordning. Någon gång ska jag få ordning på sorlet. Jag väljer bara mina strider.
Kaffet duger gott medan jag väntar.
/Kalle
Tisdag 19 jan 2010, 16:25
Visa som webbsida
"What happens when a tightly wound woman in a pant-suit finally gives in to her innermost wildest desires?"
Jo, det här händer.
Man kanske skulle hoppa av lärarprogrammet och starta en sån här firma istället..
/Tobias
Daniel Enestubbe
Daniel Enestubbe, 37 år, sportreporter, Smålandsposten trogen sedan 1996 med undantag för en två månaders affär med numera nedlagda Hockeynews.
Jag tycker om att tycka.
Jag tycker till om allmänt i allmänhet och om sport i synnerhet.
Vissa tycker det jag tycker är lysande medan andra tycker det jag tycker är fetuselt.
Det tycker jag är bra.
daniel.enestubbe@smp.se
Telefon: 0470-770 664
Fotbollsbloggen
En blogg om fotboll, om allt från Öster till den österrikiska ligan (hur ska det det egentligen gå för Kapfenberg SV i år?).
Fotbollsidioten vid tangentbordet är Per Johansson. 31 år gammal och reporter/redigerare på Smålandspostens sportredaktion. Hade en lagom lyckad karriär i Torna Hällestads IF:s P76-lag i början av 90-talet. Tycker annars att 1999 var det största året i fotbollshistorien, och saknar fortfarande Zinedine Zidane.
per.johansson@smp.se
Handbollsbloggen
Kalmarkillen Marcus Larsson är spelande assisterande tränare i Alstermo och kommer att blogga om allt från handbolls-EM till de lägsta serierna.
Sökaren
Jenz Kjellberg är en av alla de som från den 1 april 2009 är arbetslösa efter uppsägningarna från Volvo i Braås. Med ibland svart humor och distans beskriver bloggen hans vardag som arbetslös med allt vad det innebär i form av arbetssökeri och A-kassa. Räkna också med andra vardagsbetraktelser, ett och annat recept och även då och då lite musik.
Du kan nå Jenz på hans e-postadress:
jenz@douglasadams.se
Camilla Carnmo
Bloggar om jobbet, Växjös kulturliv, böckerna som väller in på redaktionen och om vårt snabba, härliga och vidriga medielandskap. Väntar ivrigt på digitalbio i Växjö. Finns oftare på twitter (www.twitter.com/camillacarnmo) än här på bloggen.
Moas blogg
Hej jag heter Moa, är snart 15 och skall blogga om livet i Bråt och skolan i Lammhult.
Blogg a la ung
Här är den enda blogg du behöver. Ungbloggen.
Vi på ungredaktionen bloggar högt och vi bloggar lågt. Det kommer handla om allt från journalistiskt arbete till vilket fika vi har på våra möten och vad vi gjort under helgen. Och givetvis en och annan bild från photobooth.
Välkommen in!
ung@smp.se
Mammabloggen
Jag heter Marie, jobbar här på Smålandsposten men är även mamma till Leiah, född 17 februari 2007. Började blogga som gravid, gjorde ett uppehåll hösten -08. Nu är det dags igen. Det är dagis, oro, lycka, glädje, pust, roligt, tidsbrist, stress, pendlande, jobb, mysigt...
marie.magnusson@smp.se
Telefon: 0472-473 40
Lindas blogg
Linda, 36 år och trädgårdsdrömmare. Har tillsammans med min familj ett hus med trädgård i växtzon 4 några mil ifrån småländska höglandet. Jag har en ganska avslappnad inställning till trädgård och ser det som en plats för inspiration och rekreation. Idéerna och drömmarna är många. Några blir verklighet, andra inte. Följ mina trädgårdstankar i bloggen och döm själv. Trädgårdsnörd eller livsnjutare?
TV-bloggen
Här bloggar vår tv-recensent Katarina Sootalu om vårt tv-tittande.
Högt och lågt, fint och folkligt.
Om långlivade trotjänare i rutan och kommande storsatsningar.
Välkommen att titta du också.
Studentbloggen
Från Växjö universitets campus, där ord förvandlas till kunskap, ägnar jag, Marta Edebol, mig åt heltidsstudier av studentlivet. I ett virrvarr av personliga reflektioner skildrar jag min nördiga överentusiasm, obligatoriska tentaångest och eufori i mitt organiserade kaos med dubbla kalendrar.
Världsproblem och barer töms på innehåll, möten fascinerar och efterfestens filosof hallicunerar. Och med en genuin strävan efter utveckling på ett Campus, med dess ständiga, mindre pretentiösa, baksmälla, får obotliga optimister aldrig nog."
martaedebol@hotmail.com
huvudnyheter just nu
LÄS MER
