Böcker

Henrik Tord: Kum

Böcker Artikeln publicerades

Henrik Tords Kum är en ond saga som rör sig i kriminallitteraturens gränstrakter, en imponerande välskriven debut som ger en otäck och obehaglig läsupplevelse och dröjer sig kvar länge. Framförallt är det en aktuell och viktig roman med ett ärende.

Henrik Tords Kum är en ond saga som rör sig i kriminallitteraturens gränstrakter, en imponerande välskriven debut som ger en otäck och obehaglig läsupplevelse och dröjer sig kvar länge. Framförallt är det en aktuell och viktig roman med ett ärende.
Trots att Thailand blivit ett av svenskarnas mest älskade semesterparadis är Sydostasien utanför turiststråken fortfarande ganska okänt territorium för de flesta nordbor. Bortom vackra stränder och obehagliga rubriker om sexturism finns dock en vardag för en enorm massa människor på samhällets alla nivåer. Detta är en verklighet som Tord efter att ha levt många år i Singapore fått en inblick i, en inblick han nu vill förmedla till svenska läsare.
Det är dock ingen vacker bild som träder fram i Kum, utan Tord skildrar en värld präglad av desperation och människohandel. Två fattiga barn lämnar sin familj på den kambodjanska landsbygden för att tjäna pengar i Phnom Penh, en rik affärsman i Shanghai är besatt av att bli renad från det HIV-virus han ådragit sig genom sexuella eskapader, och en svensk familj bosatt i Singapore får sin femåriga dotter kidnappad. I en värld där allt kan köpas för pengar och där medmänniskor bara blir till handelsvaror och investeringsobjekt är sinnesfrid och integritet det enda som är ouppnåeligt.
Tord följer växelvis berättelsens tre trådar som så småningom löper samman. Som den starkaste huvudpersonen lyser elvaårige Rithisak, ett av de fattiga syskonen, som deformerats efter ett möte med en trampmina i skogen. Han är fast besluten att under vistelsen i storstaden beskydda sin syster, men redan första dagen går planen och illusionerna om att kunna hjälpa familjen i spillror då de av en girig släkting säljs på varsitt håll. När Rithisak senare får veta att systern dödats på bordellen dit hon sålts ger han sig ut på ett blodigt korståg mot ondskans krafter.
Trots att det är en rå och realistisk vardag som skildras i Kum, finns också starka sagoelement. Den deformerade Rithisak blir en närmast Disney-lik odjursgestalt, där ett moraliskt, men allt svartare hjärta klapprar bakom hämnarens skrämmande yttre. Mot honom kontrasteras den kidnappade svenska flickan som framställs som en vit ängel, en bild av den hotade oskulden, vitklädd och med blonda lockar. På barnets oskuldsfulla vis är hon också den enda som kan se bakom Rithisaks skrämmande yttre; alltmedan hennes familj i sitt desperata sökande korrumperas till allt mer extrema handlingar. Tord låter således barnen visa det absurda och tragiska i vuxenvärldens oförmåga att se andra som individer med ett människovärde. Romanen balanserar samtidigt hela tiden på gränsen där skildringen av våldet hotar att bli spekulativt.
Tord skulle kunna inplaceras bland de författare som använder kriminallitteraturens element för att på ett sekulärt sätt närma sig problemet om ondskans existens. Kum erbjuder dock inga svar, utan syftar främst till att göra läsaren uppmärksam på problemen i en värld där hämnden oavsett hur rättfärdigad den än kan tyckas vara samtidigt utgör ytterligare en våldshandling som snart kommer att vara lika glömd som de många barn som blivit människohandelns offer. Men som Michael Connellys Los Angeles-detektiv Harry Bosch brukar säga: Everybody counts, or nobody counts. I en skrämmande tid är det viktigaste man kan göra att försöka se allas lika människovärde. Det stora problemet idag är att klyftorna mellan öst och väst, mellan rika och fattiga, mellan mäktiga och maktlösa, är så stora att det är lätt att blunda för den andres verklighet. Det är detta Tord med sin roman åtminstone försöker att göra oss uppmärksamma på.

KERSTIN BERGMAN