Böcker

Jo Nesbø: Polis

Böcker Artikeln publicerades

I Norge har förväntningarna och förhandssnacket inför släppet av en deckare aldrig tidigare varit så uppskruvade som inför Jo Nesbøs nya Polis.

I Norge har förväntningarna och förhandssnacket inför släppet av en deckare aldrig tidigare varit så uppskruvade som inför Jo Nesbøs nya Polis. Men med tanke på att det i slutet av förra boken, Gengångare, var osäkert om den populäre huvudpersonen, Harry Hole, överhuvud taget levde eller om det skulle bli den sista delen i serien, är den enorma nyfikenheten på vad Polis nu innehåller kanske inte så förvånande.
Den nya Nesbø-romanen är en utmärkt polisthriller som, precis som titeln antyder, till stor del kretsar kring poliser, och därtill poliskorruption på många olika plan. En mördare tar livet av poliser på platser där ouppklarade brott tidigare begåtts, och de döda har alla på något sätt varit inblandade i de tidigare utredningarna. Harry Holes tidigare kollegor börjar undersöka det hela under stor press, både från media och från den unge, karriärmedvetne polischefen som själv har en hel del att dölja. Det finns dock ett stort tomrum i utredningsteamet och utredarna frågar sig ständigt: Vad skulle Hole gjort, tänkt eller sagt? Samtidigt hårdbevakas en för läsaren anonym man i koma på ett av Oslos sjukhus. Kan det vara Hole?
En sak man som svensk deckarläsare särskilt noterar i Polis är hur korrumperat det norska polisväsendet framställs, jämfört med hur det brukar se ut i svenska deckare. Till viss del kan detta naturligtvis tillskrivas de starka thrillerinslagen i Polis och thrillergenrens konventioner. Romanen bryter redan i sin form starkt mot den typiska svenska polisromanen i Sjöwall och Wahlöös efterföljd. Men förmodligen har skillnaden i framställningen av polisen också att göra med skilda historiska förutsättningar och förtroendet för polisen i allmänhet i de olika länderna. I svenska deckare kan det ibland förekomma att några högt uppsatta poliser är ohederliga, men hos Nesbø är de flesta poliser mer eller mindre korrumperade?– oavsett rang och oavsett om de skildras som skurkar eller hjältar. Som kuriosa kan nämnas att korrupta poliser i princip inte alls existerar i fins­ka deckare.
Nesbø är en extremt skicklig deckarkonstruktör, och om och om igen lyckas han lura läsaren att tänka i fel banor, bara för att plötsligt vända upp och ner på berättelsen. Det är smart och kul, och trots det ofta ganska råa våldet är det en njutning att läsa Nesbø – något som Pär Olaisens fina översättning också bidrar till.
Lyckas han då leva upp till de högt ställda förväntningarna? Ja, hans fans lär knappast bli besvikna utan kan lugnt se fram emot att ännu en gång få förvilla sig i de välbekanta mörka och brutala Oslomiljöerna. Är Polis, den tionde romanen om Harry Hole, också den sista delen i serien? Med tanke på hur saker och ting förhåller sig när man når sista sidan i Polis är det knappast fallet. Med största sannolikhet kan vi se fram emot att möta Nesbøs Oslo-poliser snart igen – åtminstone de flesta av dem.
Om och om igen lyckas han lura läsaren att tänka i fel banor, bara för att plötsligt vända upp och ner på berättelsen. Det är smart och kul, och trots det ofta ganska råa våldet är det en njutning att läsa Nesbø.
KERSTIN BERGMAN