Böcker

Valérie Tong Cuong: Mirakelverkstaden

Böcker

Författaren Valérie Tong Coungs roman handlar helt enkelt om de människor som har fått sig en törn i livet och boken hanterar ämnen som ångest­, utsatthet och om det är möjligt att reparera en psykiskt skadad människa. Bara språket får mig att vilja omfamna författaren och tacka henne för sitt stilsäkra sätt att beskriva karaktärernas tankar.

Artikeln publicerades 4 februari 2014.

I ett flervåningshusmed rött tegel ligger Mirakelverkstaden, centret som sägs kunna laga trasiga människor – de som har blivit nötta i kanten och som vill komma på fötter igen. Hit kommer den pedantiska sekreteraren Millie, som blev våldtagen av sin första arbetsgivare och som ständigt blir kallad vid fel namn. Här bor även desertören Monsieur Mike, som är van att leva som hemlös på gatan. En annan gäst är historie- och geografiläraren tillika politikerhustrun Mariette vars dagar mest kretsat kring att kriga mot sina elever – tills hon en dag ger klassens bråkstake en örfil.
I Mirakelverkstaden styr Jean, mannen vars ­förmåga att hjälpa vingklippta människor är vida känd. Plötsligt står han vid ens sida och sträcker ut en hjälpande hand och de flesta är villiga att ta den.

FörfattarenValérie Tong Coungs roman handlar helt enkelt om de människor som har fått sig en törn i livet och boken hanterar ämnen som ångest­, utsatthet och om det är möjligt att reparera en psykiskt skadad människa. Karaktären Millie känner sig så ensam och värdelös att hon fejkar en minnesförlust för att bli någon annan. För att slippa­ vara sig själv. På ett elegant och träffsäkert sätt rör sig Valerie mellan olika minerade områden utan att det blir plumpt eller känslogeggigt. Språket är lika lättsmält som smör i en stekpanna, det är rakt och okonstlat. Boken är omöjlig att lägga ifrån sig, för någonstans vet man att det är något fel, det är något som är riktigt fel med Mirakelverkstaden och man vill veta vad. När svaret väl börjar uppenbara sig infaller en viss besvikelse. Handlingen kör in i en återvändsgränd och den dittills träffsäkra tonen faller mot slutet. Det blir för rörigt, för banalt. Det känns som man har hamnat runt en lägereld på ett sektmöte där någon tvingar en till att fatta varandras händer och sjunga We shall over­come. Man kan må illa för mindre.

Om vi nuska lämna det alltför spretiga och myspysiga slutet åt sidan, så är ändå Mirakelverkstaden en bok väl värd att läsa. Bara språket får mig att vilja omfamna författaren och tacka henne för sitt stilsäkra sätt att beskriva karaktärernas tankar. Mirakelverkstaden är kanske inget mirakel, men den är en human och finstämd berättelse om hur det är att känna sig ensam trots att man är omgiven av människor. En känsla som jag tror många kan känna igen sig.
Sofie Petersson