Annons

Anställda får allt svårare att utbilda sig i Kronobergs län

Det måste bli lättare att kompetensutveckla sig på lärosätena än det är i dag. Det blir allt viktigare när digitalisering, automatisering och robotisering växer, skriver Peter Hellberg och Magnus Sjöholm på Unionen.
Debatt • Publicerad 3 mars 2018

Jobben förändras i allt snabbare takt. Robotar sköter inte längre bara industriernas produktionslinjer, utan de skriver nyhetsartiklar, ger finansiell rådgivning och sköter handläggning av försörjningsstöd bland mycket annat. Förändringarna som den ökade digitaliseringen medför innebär allt större krav på kunskapsutveckling genom hela arbetslivet.

Utbildningsutbudet på högskolan för yrkesverksamma behöver vara mer flexibelt och tillgängligt. Fler fristående kurser och utbildning på distans, deltid och kvällstid skulle underlätta för fler yrkesverksamma att utbilda sig.

Annons

Hur möter då lärosäten i Sverige det växande behovet av utbildning i arbetslivet? Färska siffror som Unionen beställt från Statistiska centralbyrån visar att antalet studenter över 40 år och antalet studenter registrerade enbart på fristående kurs minskat med 16 procent sedan läsåret 2009/2010. Även antalet studenter som läser enbart på fristående kurs har och distans har minskat med 25 respektive 16 procent sedan läsåret 2010/2011. På Linnéuniversitetet har antalet studenter på fristående kurs och antalet distansstudenter minskat med 17 respektive 14 procent mellan läsåren 2010/2011 och 2015/2016.

Det är allvarligt att universitet och högskolor inte möter yrkesverksammas behov av utbildning. En stor del av ansvaret faller på staten, som valt att prioritera programutbildningarna och gjort det mindre lönsamt att utbilda yrkesverksamma. Det nuvarande resurstilldelningssystemet som har funnits i över 25 år är inte anpassat till behoven i dagens och framtidens arbetsliv. Regeringen och den pågående statliga utredningen som ser över styr- och resurstilldelningen till universitet och högskolor har nu en unik möjlighet att forma den högre utbildningen under överskådlig framtid.

Det är framförallt tre områden som behöver stärkas för att modernisera utbildningssystemet.

1. Högskolan behöver få ett tydligt uppdrag att tillhandahålla utbildning som är relevant och tillgänglig för yrkesverksamma och det måste bli mer lönsamt att erbjuda kurser på distans, deltid och kvällstid.

2. Uppdraget att samverka med arbetslivet inom högskolans utbildningar behöver tydliggöras och det måste löna sig mer att samverka med arbetslivet.

3. Universitet och högskolor behöver få resurser för att utföra validering av yrkeskompetens, så att utbildningstiden förkortas.

Näringslivets konkurrenskraft är helt beroende av att de som redan jobbar kan följa med i utvecklingen och möta de förändrade kompetenskrav som digitaliseringen och automatiseringen medför. Det årliga tillskottet av nyutbildade är helt enkelt otillräckligt. De länder som skapar fungerande system för yrkesverksammas återkommande utbildning och omställning har också störst möjligheter att möta och dra nytta av digitaliseringen.

Peter Hellberg, 1:e vice ordförande Unionen, 
Magnus Sjöholm, regionchef Unionen Småland

Annons
Annons
Annons
Annons