Balans mellan principer gör LNU produktivt

,
Peter Aronsson, vikarierande rektor vid Linnéuniversitetet, ger sin syn på ledningen av universitetet.
Foto:

Det kollegiala självstyret kan inte ensamt vägleda alla beslut på Linnéuniversitetet, skriver Peter Aronsson i ett debattsvar till Detlef Quast.

Artikeln publicerades 19 juni 2017.

Universitetets främsta tillgång är den kunskap och det engagemang som medarbetare och studenter bär på. De akademiska lärarna väljer fritt vilka ämnen de inriktar sitt kunskapssökande mot, likväl som studenterna fritt söker sig till det område där deras nyfikenhet och framtidsdrömmar kan få näring. Kraften i det ansvarstagande som utvecklas formas i vårt land inom ramen för en stark demokratisk kultur som förstärks av universitetets kollegiala tradition. Vi har som en början under våren inrättat en kollegialt sammansatt Forskningsberedning och förnyat ambitionsnivån i samarbetet med Studentkåren. Jag kommer i höst att som tillträdande rektor i dialog utveckla fler format för kollegialt ansvarstagande. 

Detlef Quast har i Smålandsposten den 15 juni argumenterat för att ett kollegialt självbestämmande ensamt bör vägleda universitetets styre. Men det kollegiala självstyret kan inte ensamt vägleda alla beslut bland annat av följande skäl. Universitetet är en samhällsinstitution där både studenter, medborgare och stat, företag och offentlig sektor har stora förväntningar på vår samhällsroll som garant för en kunskapsbas i den unga generationens kreativa mognad, det demokratiska samhället, välfärden och den ekonomiska utvecklingen. Vi utgör den största statliga verksamheten och naturligtvis har medborgarna både direkt och via staten synpunkter på att vi bidrar både till samhällets stabilitet, hållbarhet och förnyelse, till exempel med fler lärare och vårdpersonal med hög kompetens. Detta engagemang ser jag också som viktigt. Rätt utformat kan och måste dessa mål samsas genom välbalanserade och komplexa prioriteringar. Jag menar att vi jämfört med många andra länder har en i huvudsak klok och långsiktig konsensus kring den högre utbildningen och forskningen, även om jag anser att ett större och friare basanslag skulle ge både bättre forskning och utbildning. 

Engagemanget från samhället är inte en tvångströja utan en möjlighet att få samspela med samhällsutmaningar på ett sätt som stimulerar forskning och utbildning av högsta klass. Linnéuniversitetet är bland de främsta i att utnyttja detta samspel med näringsliv och välfärdssektorn produktivt. Förra måndagen fick två av våra forskare priset Sweden Impact Award för sin förmåga att både skapa världsledande forskning och omsätta den i praktisk nytta, i detta fall i förmåga att utveckla reningsmetoder för hotade vatten. En internationell jury delade ut tre priser i Sverige. Vi vann två av dem. Samhällsrelevans och framstående akademisk verksamhet kan rätt hanterat öka både kvalitet inom lärosätet och hållbar samhällsnytta.

Balansen mellan olika principer för ledningen av Linnéuniversitetet blir produktiv när ledningen på flera nivåer, från forskargrupper och fakulteter till rektor och universitetsstyrelse på ett klokt sätt visar respekt för den frihet som är kunskapssökandets lust och kraft, och den vilja till nytta som samhälle och anslagsgivare ger uttryck för.