Det är intressant vad partierna utelämnar

Mer intressant är vad dessa partier inte svarar på, helt enkelt vad de utelämnar. Vilken kultur i länet är inte längre så givande att den förtjänar partiernas stora intresse?

Vi har i länet en av Sveriges största teatrar. Regionteatern Blekinge - Kronoberg är den teater som över åren turnerat mest, efter den självklara ettan Riksteatern. Många små orter har under lång tid fått bra teater på hemmaplan. Endast tre partier nämner teatern, den har tydligen nästan lyckats utplåna sig helt. Det ryktas om att teatern nu också tänker reducera antalet små spelplatser än mer. Därmed kommer Region Kronoberg självfallet att ompröva sitt stora ekonomiska stöd, en teater som häckar i Växjö får kommunen själv ta ansvar för, så är det på många andra håll i landet.

Endast tre partier nämner författarna. Med exempel om tre som dog förra seklet samt en levande, som flyttade från länet, även detta under förra seklet. Författarna är nu få i länet, förutsättningarna här är usla, så det är kanske naturligt att partierna tycker att dessa inte finns. För sådan är nuvarande politik mot författarna. Den är i praktiken helt obefintlig, inte undra på att författarna har flytt. Medelåldern för Sveriges aktiva författare är 65 år, vanligaste åldern för att debutera är 38 år. Om regionen konsekvent nonchalerar författarna, de unga, så är det självklart att dessa inte stannar. Därmed finns de snart ej alls här. Så partierna har rätt.

Bildkonsten nämner några partier lite kortfattat. Vi har i länet en stolt och stor tradition av många viktiga konstnärer och vi har den kraftfulla verksamheten i Italienska Palatset med fler än tjugo ateljéer. Men av detta kommer lite fram, i det lilla nämns att konstnärer kan få samverka med andra för att berika skilda områden. Men konsten i sig har reducerats till en obetydlighet. Växjö är den enda staden i Sverige av betydenhet som saknar konstmuseum och en medveten pedagogisk uppgift mot invånarna i stad och län. Nu ser vi resultatet av decenniers nonchalans.

Det partierna konsekvent håller fram är det som sker på estrader där det finns en mikrofon och gärna musik som hjälp. Men kulturen är så mycket mer, det stora skapas i tysthet. Men det tysta skapandet ska inte glömmas och gömmas. Det kommer fram om det finns en politik som gynnar även det lågmälda, det som inte har högtalare till hjälp. Kanske det viktigaste händer där.

Anders Ekberg, medlem i Sveriges författarförbund