En motbild av Växjölöftet

Replik Artikeln publicerades

Under rubriken ”Växjölöftet höjer kvaliteten på vuxenutbildningen”, sjunger Fredrik Skälstad från Almega, utbildningsföretagens höga visa. Det är viktigt att ge en motbild.

Foto: isabell Höjman/TT

Det går att göra i fem punkter:

1. Myten om valfrihet. För att valfrihet ska vara meningsfull måste individen ha en kunskap om vad de olika aktörerna på marknaden erbjuder. Den kunskapen saknas hos den nyligen invandrade personen. Här blir det tillfälligheter eller kompisreferens som styr valet.

2. Distans eller klassrumsundervisning? Klart är att det finns individer med sådan förkunskap och förståelse att de kan lära sig språk på distans, men man tappar helt integrations- uppdraget i en sådan kursform. Svenska värderingar och insikter i hur social interaktion fungerar i vårt samhälle skiljer sig ofta från invandrarens hemland. De måste därför lyftas fram och belysas som en del av språkundervisningen så att nya insikter skapas.

3. Verksamhet i egen regi eller inköpta tjänster? När kommunen bedriver verksamheten i egen regi kan man samla uppdraget. Kontroll, administration, kollegial utveckling och tillsyn är naturlig del av verksamheten. De studerande grupperas allt efter behov, det kollegiala lärandet bli meningsfullt när lärarkåren är så stor att man kan välja fördjupningsområdet. Kort sagt, man bedriver skola. När uppdraget fördelas på flera fragmentiseras också allt. Stordriftsfördelar försvinner, lärarna hänvisas till ensamarbete under pressade förhållande för skolpengen som kommunen erbjuder är mycket låg.

4. Kontrollapparat. Till detta kommer av nödvändighet att kommunen måste utveckla en omfattande kontrollapparat. Just nu har avdelningen för antagning och kontroll mer än 20 heltidstjänster. För någon månad sedan fick vi till oss en granskningsrapport där man hade studerat 600 punkter utan att finna några större brister hos utförarna. Att granska andras verksamhet är svårt. Det visade sig i veckan att två stora aktörer hade meddelat gymnasiebetyg till studerande utan att de hade genomgått nationella prov. Kommunens egen kontrollverksamhet hade inte fångat upp detta.

5. Flexibilitet i verksamheten. Jag ser utbildningsföretag som ger anställning månad för månad till sina medarbetare, hur man lägger ut 28 timmar undervisning i semestertjänst. Som jämförelse undervisar en lärare vanligen 17 h/vecka i grundskolan. Sammantaget är detta orimliga arbetsvillkor, men nämndens ordförande tvår sina händer. ”Det är helt upp till de olika företagen att skapa villkor för sina medarbetare.”

Om kommunen bedriver den samlade verksamheten i egen regi kan eventuell övertalighet hanteras enligt gängse avtal. Att tala om dyra avvecklingar i nuvarande lärarbristläge blir dessutom absurt. Vid förra läsårets start saknades 70 behöriga lärare i Växjö kommun.

Peter Hagelberg, ordförande Lärarnas Riksförbund Växjö kommunförening