En snål smålänning!

Insändare Artikeln publicerades
Foto: Henrik Holmberg / TT

Jag har för att vara modern skaffat mig en app i telefonen där jag kan notera tiden när jag börjar parkera och när jag är färdigparkerad. Mycket smidigt tänker jag.

Häromdagen fick jag en utbetalningsavi från ett faktureringsbolag. Den var på 29 kronor. Det stod inte varför jag fick tillbaka pengar eller varifrån de kom. Nyfiken som jag är ringde jag då upp bolaget och efter sedvanlig väntan svarade en mycket trevlig ung kvinna. Jag fick uppge ett referensnummer för att hon skulle kunna hjälpa mig, det visade sig att ett parkeringsbolag (PB) skickat tillbaka pengarna till mig. Damen berättade för mig att jag hade till PB tidigare betalt en faktura på 34 kronor där parkeringsavgiften var 5 kronor och faktureringsavgiften 29 kronor.

Jag drog mig till minnes att jag fått ett meddelande och en faktura från PB. I meddelandet stod det att parkeringsavgiften var så liten att den inte faktureras förrän efter tre månader om det inte kommer in en ny parkeringsavgift. Efter tre månader kom så fakturan på 5 kronor plus fakturaavgiften på 29 kronor. Efter mycket vånda och svordomar betalade jag kostnaden men jag skickade också ett mejl till PB där jag mycket tydligt förklarade att jag inte hade råd att vara deras kund längre. Förmodligen har vi svaret där på varför jag fick tillbaka avgiften.

Där kunde den här historien ha varit slut men så är det inte. När jag granskar utbetalningsavin lite närmare visar det sig att det kostar 30 kronor att lösa ut avin i butiker. Det betyder att jag får betala en krona för att inte få ut en enda krona. På banken kan jag inte lösa ut den för de har inga kontanter längre.

Det kan tyckas småaktigt att lägga ner så mycket tid på 29 kronor men det är lika småaktigt av företag med olika påslag som faktureringsavgifter, expeditionsavgifter, serviceavgifter, förköpsavgifter, aviseringsavgifter och aviavgifter.

Det sistnämnda är relativt nytt påfund och används på autogiroinbetalningar. Är det att ge kunden mervärde? Men det behövs kanske inte i dagens samhälle, det är ändå de äldre som drabbas av avgifterna och de är som sagt gamla. Om nu denna avgift är så avgörande för företaget kunde de väl baka in den i den ordinarie debiteringen i stället för att reta upp smålänningar.

PB måste väl ändå ha känt en viss skam eftersom de betalade tillbaka de 29 kronorna. Det är företag utan personliga kontakter (men även konsertarrangörer och elitidrottsföreningar) som använder sig av dessa extrainkomster utan prestation. Det är att vara girig. Det är värre än en snål smålänning.

Krister Holgersson