Frihet under ansvar fungerar inte alltid

Ska vi kunna uppnå och behålla klimatmål, vår biologiska mångfald och återgå till ett klimatsmart liv är jag övertygad om att våra nationella och internationella kontrollorgan måste ha ett mycket starkt mandat.

Skog och jordbruksmark är livsviktiga miljöer för alla levande arter inklusive oss människor. Avverkningar och igenväxning samt intensivt jordbruk har stor påverkan för fler än 1 300 arter. Från 2010-2015, alltså på fem år, har rödlistade arter ökat med 3,6 procent, under samma tid har hotade fågelarter ökat från 38 till 52, enligt SLU:s artdatabank. Dess uppgifter tillsammans med många andra alarmerande rapporter från forskare runt om i världen måste tas på allvar när skogs och jordbrukspolitik diskuteras.

Självklart är skogsnäringen viktig för landsbygden och ger många arbetstillfällen men att bara tala om ”tillväxt”, vilket betyder ökad produktion och konsumtion, gynnar i slutändan inte vår livsmiljö. I artikeln berörs äganderätten och den bör vara stark för enskilda själverksamma skogsägare.

Problemet är att många av dagens skogsägare är passiva och har överlåtit skötsel och förvaltningen åt skogsbolag som i de flesta fall bara ser till ekonomisk vinst och benämner det ”tillväxt”.

Jag har sett flera fastigheter som förvaltas av skogsbolag där det efter röjningar bara finns trädslag som ger ekonomisk vinst kvar och det blir en monoton miljö. Våra vilda djur är av alla skogsbolag klassade som enbart skadedjur och ska till varje pris minimeras. Vad vore livet värt utan våra vilda djur och växter i vår natur? Tänk tanken. Alla skogar bör skötas med stor miljöhänsyn annars risker vi att det blir monotona produktionsmarker eller naturreservat. Vilket vore förödande för oss alla.

Eskil Erlandsson, du som nu fått förnyat mandat i vår riksdag har ett stort ansvar och kan påverka vår miljö. Jag hoppas du och andra politiker tar med mina synpunkter och alla forskarrapporter om miljökonsekvenser i kommande riksdagsarbete.

Lennart Turesson