Hög tid att ändra strandskyddet
För det första är det inte kommunerna som ensamt ger dispens från strandskyddsreglerna, det vill säga att bygga närmare än 100 meter från stranden. Varje sådan dispens som kommunerna ger ska överprövas av länsstyrelsen och alltför ofta märker vi delade meningar och länsstyrelsen upphäver kommunernas beslut.
För det andra: När möjligheten kom att peka ut så kallade LIS-områden lät detta först väldigt bra, då det skulle ge möjlighet att bygga närmare stränderna om det också gynnade landsbygdsutvecklingen. Verkligheten ser dock även här annorlunda ut. Alltför många fall har enligt min mening stoppats av länsstyrelsen och alla restriktioner och överlappande intressen som kan finnas inom 100-meterszonen har fått väga tyngre.
I vår kommun finns det livskraftiga och sjönära byar dit ungdomar flyttar och vill bo. Ibland också starta företag inom till exempel fiske och landsbygdsturism. Är det inte strandskyddsreglerna som stoppar deras initiativ så är det något annat.
För det tredje: Det som jag tycker är mest fel med nuvarande regler är att även naturliga diken och bäckar i landskapet har ett generellt strandskydd om 100 meter på bägge sidor och små bäckar kanske ibland är knappt två meter breda. Nog borde det räcka med ett strandskydd om 25-50 meter för dessa?
Jag har 40 års erfarenhet från handläggning av strandskyddsärenden på länsstyrelser och i kommuner och nu tycker jag det är hög tid att tänka om och ändra reglerna. Vi behöver strandskyddet, att privatisera strandzonen är inte okej, men en minskning av det generella skyddet och en mera flexibel och lokal bedömning av dispenser och med bevarande av den mest strandnära zonen för allmänhet samt växt och djurliv vore väl inte orimligt.
Ingegärd Widerström (M), ledamot av plan- och miljönämnden i Lessebo kommun
