Tillsammans kan vi påverka regionens tillväxt

Utbildning är allt viktigare för att regionens tillväxtmöjligheter och välfärd, skriver Peter Aronsson, Ulf Nilsson (S) och Anna Fransson (S).
Foto:

Andelen högutbildade som jobbar i näringslivet har på 15 år ökat med 74 procent i Växjöregionen och 72 procent i Kalmarregionen. De högutbildade uppgår nu till 23,7 procent i Växjö och 22,4 i Kalmar, klart över riksgenomsnittet, enligt ny statistik från Statistiska Centralbyrån. Linnéuniversitetet med campus på båda orter spelar en viktig roll i denna utveckling, samtidigt som den nya arbetsmarknaden ställer helt nya krav på kompetensutveckling och livslångt lärande.

För 15 år sedan var andelen högutbildade i näringslivet i Växjö- 13,6 procent och 13 procent i Kalmarregionen (FA-regioner). Den kraftiga ökningen gör att båda regionerna idag placerar sig väl över nuvarande riksgenomsnittet på 18,4 procent.

Vilka konsekvenser får detta för regionen? En forskningsrapport från Entreprenörskapsforum (”En fungerande arbetsmarknad – nyckel till innovation och kunskapsdriven tillväxt” 2014, av professor J Eklund m fl) visar att högutbildade har stått för så mycket som hälften av den ekonomiska tillväxten i Sverige 2001–2010, medan resterande tillväxt härrör från till exempel teknisk och ekonomisk utveckling.

Tillväxten i Sverige beror med andra ord till stor del på effekterna av att de nya universiteten och högskolorna – med sin omedelbara närhet och öppenhet till näringslivet – etablerats i olika regioner runt om i landet.

Med allt större utmaningar – inte minst genom globaliseringen, digitaliseringen, krav på hållbar produktion och ökad resurseffektivitet – behövs olika typer av fortbildning som byggs in i det vanliga utbudet av utbildning vid lärosätena.

Två exempel på bra lösningar av hur Linnéuniversitetet skräddarsyr kurser för yrkesverksamma i expertkompetensprogrammen Hållbart träbyggande och Sociala medier och webbteknologier för innovation och tillväxt. Kurserna är framtagna utifrån lärosätets unika expertkompetens, i nära samarbete med olika företag. Alla kurser ges på distans och deltid. De är kostnadsfria, tack vare bidrag från KK-stiftelsen.

Enligt UKÄ:s Årsrapport 2017 går 37 procent av alla helårsstudenter på de sexton nya universiteten (här ingår Linnéuniversitetet) och högskolorna, men dessa får endast 11 procent av de direkta statsanslagen för forskning och utbildning på forskarnivå. Kvaliteten i forskningen är i relation till anslagens storlek lika på de gamla och nya lärosätena. Storleken på basanslagen lägger ribban för förutsättningar för avancerad utbildning och kompetensutveckling i hela landet.

Närings- och den högre utbildningspolitiken borde kunna förenas i ambitionen att uppmuntra den för Sverige viktiga form av forskning och kompetensutveckling som görs på de nya lärosätena. Om Linnéuniversitet tilldelas forskningspengar utifrån hur väl vi förvaltar dem och efter andelen studenter, skulle forskningsanslagen mer än fördubblas. Det skulle ge lärosätet helt andra möjligheter att bidra till utvecklingen. Det är på plats i regionen som forskningen kan bidra till att finna lösningar på samhällsutmaningarna.

Det är så vi tillsammans – näringslivet, högskolan och offentlig sektor – påtagligt kan påverka regionens tillväxtmöjligheter och välfärd.