Annons

Inbyggd ineffektivitet i svensk sjukvård

Det behövs en diskussion om de långsiktiga förutsättningarna för svensk sjukvård. Nästa regering bör omgående efter valet bjuda in till blocköverskridande samtal om vilka reformer som krävs, skriver Mikael Johansson (M) och Thomas Ragnarsson (M).
Debatt • Publicerad 12 maj 2018
Detta är en opinionstext i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Den tydligaste symbolen för ineffektiviteten i svensk sjukvård är de växande vårdköerna, anser Mikael Johansson (M) och Thomas Ragnarsson (M).
Den tydligaste symbolen för ineffektiviteten i svensk sjukvård är de växande vårdköerna, anser Mikael Johansson (M) och Thomas Ragnarsson (M).Foto: Claudio Bresciani/TT

Enligt regeringens egna beräkningar saknas omkring 200 miljarder kronor i kommun- och landstingssektorn fram till 2030 om den nuvarande nivån ska upprätthållas för välfärdstjänster. Det framgår av riksrevisionens granskning av budgetpropositionen för 2018. Trots att vi redan har bland världens högsta skatter räcker pengarna inte till för att möta medborgarnas behov. Lösningen bör inte vara att höja skatterna ännu mer – vilket minskar människors frihet och försvårar ekonomisk utveckling - utan att ta krafttag för att reformera system som inte fungerar tillräckligt bra.

När det gäller svensk sjukvård håller den visserligen i många delar världsklass – när man väl får vård. Men vi har samtidigt stora problem med tillgänglighet och service. Ineffektiviteten är inbyggd i systemet sedan årtionden. Svensk sjukvård ligger på plats 29 i kostnadseffektivitet i senaste upplagan av European Health Consumer Index. 
För mycket detaljstyrning gör att de anställda lägger för lite tid på själva vården. Staten tillför ständigt nya administrativa krav på vården utan att något tas bort. Resultatet har blivit att alltför mycket av det som utförs i vården dubbeldokumenteras och att administrativa uppgifter i för stor utsträckning hamnar på vårdexperter snarare än på administrativ personal.

Annons

Den tydligaste symbolen för ineffektiviteten i svensk sjukvård är de växande vårdköerna. Vi har den femte högsta läkartätheten i EU, men har ändå bland Europas längsta vårdköer. Nationellt har de fördubblats sedan 2014, vilket den sittande regeringen bär ett tungt ansvar för genom avskaffandet av kömiljarden.

Men det vore samtidigt fel att förminska den svenska sjukvårdens problem till ett enskilt beslut av en enskild regering. I botten finns strukturella problem som alla enskilda landsting och regioner har att hantera.

I Kronoberg har vårdköerna ökat under denna mandatperiod och i dagsläget får endast 68 procent sin operation/åtgärd gjord inom vårdgarantins 90 dagar. Men värst av allt är ändå köerna till Barn- och ungdomspsykiatrin, där just nu närmare 400 barn väntar på utredning.

Fortsätter vi som nu är risken stor att pengarna räcker till ännu mindre vård för ännu färre. Ökad ransonering av den vård vi kan få ut ur systemet, längre vårdköer och ökad ojämlikhet mellan olika delar av landet.

Vi anser att nästa regering omgående efter valet bör kalla till blocköverskridande samtal om vilka reformer som krävs för att staten, landstingen och regionerna gemensamt kan se till att avskaffa vårdköerna i hela landet och därigenom ge skattebetalarna bättre valuta för sina skattepengar. Samtidigt som vi ger vårdpersonalen bättre förutsättningar att lägga sin tid på vård och inte administration.

Mikael Johansson (M), Thomas Ragnarsson (M)

Annons
Annons
Annons
Annons