Kan något gott komma av den torra väderleken?

Debatt Artikeln publicerades

Det är genom en välskött reglering möjlighet ges för en väl fungerande vattennivå som säkrar tillgång till bygdens befolkning och till fisken i vattendraget på sin väg till havet, skriver Helene Lantz och Mikaela Johnsson på LRF Sydost.

”Fisket som enskilt särintresse får inte utplåna landsbygdens möjligheter att försörja sig med och nyttja vattnet både vid höga och låga flöden”, skriver Helene Lantz och Mikaela Johnsson på LRF Sydost.
”Fisket som enskilt särintresse får inte utplåna landsbygdens möjligheter att försörja sig med och nyttja vattnet både vid höga och låga flöden”, skriver Helene Lantz och Mikaela Johnsson på LRF Sydost.

Denna sommar kommer med all säkerhet gå till historien, precis som sommaren -55. Mycket har hänt under dessa 60 år. Man glömmer lätt vilka problem det kan bli vid vattenbrist och vilka prioriteringar som måste göras för att hantera dessa situationer. Landsbygdens befolkning har en vana att hushålla med vattnet då de flesta har egen brunn.

Med kunskap och förnuft klarar man vattensituationen både till djur och människor (obs djuren kommer först). Efter de senaste årens sommartorka, förstår man hur våra förfäder har anpassat vattendragen genom olika dammar och sjöar för att kunna nyttja vatten under såväl torr som regnperioder samt för att hålla liv i olika verksamheter. Denna anpassning har skett under hundratals år allt efter hand som man har upplevt olika väderslag. Vi som lever i nutid har tagit denna infrastruktur för givet och glömt av hur viktigt det är att kunna reglera vattnet vid såväl torka som riklig nederbörd för att balansera flödet.

Ett exempel är Alsterån som har sin upprinnelse från sjön Alstern, i Uppvidinge kommun.

Sjön Alstern har betytt mycket för bygden med kvarnverksamhet och bruksindustri utmed vattendraget, även fisket har genererat intäkter till bygden. Industrierna är sedan länge borta och kvar finns regleringen av sjön som minskar de extrema vattenflödena, torrläggning och översvämning.

Nu är regleringen av sjön föremål för utrivning genom ett föreläggande att söka tillstånd från länsstyrelsen i Kronobergs län, detta för att fria fiskvägar ska kunna etableras. Den tillståndsprocess som länsstyrelsen kräver blir så extremt omfattande att det är överhängande risk att regleringsföretaget överger sjöregleringen.

Den utrivningshysteri av dammar och sjöar som drivs från myndighetshåll kan få stora konsekvenser för samhället på många områden vid torrperioder som den vi nu upplever.

Enligt uppgift sänktes sjön Alstern förra året med 1,6 meter under sommarperioden och endast minimitappning. I år är det risk för att det kan bli mer. Tillrinningen är mindre än minimitappningen och det får konsekvensen att sjön sjunker i nivå, dock till båtnad för nedströms olika verksamheter som är beroende av vatten. Men inte för elkraftproduktion då denna vattenmängd är för liten. Nedströms rinner Alsterån in i Kalmar län och mynnar ut i Mönsterås kommun där det finns flera jordbruk med djur och specialgrödor i behov av bevattning. Alsteråns vatten bidrar även till dricksvatten till Mönsterås för att nämna några exempel på vikten av att hålla kvar vatten, särskilt under torrperioder.

Vad menar vi då med att det kan komma något gott av torrperioder?

Det är vår förhoppning att Länsstyrelsen i Kronobergs län förstår vilka konsekvenser kravet på tillståndsprocess leder till både för Kronobergs län och Kalmar län och därmed ändrar sitt beslut. Detta kan länsstyrelsen göra om länsstyrelsen vill.

Det är genom en välskött reglering möjlighet ges för en väl fungerande vattennivå som säkrar tillgång till bygdens befolkning och till fisken i vattendraget på sin väg till havet. Fisket som enskilt särintresse får inte utplåna landsbygdens möjligheter att försörja sig med och nyttja vattnet både vid höga och låga flöden.

Hoten om utrivning av dammanläggningar och gamla kvarndammar som håller vatten i olika vattendrag i länet måste få ett slut.

Länsstyrelsen, ta lärdom av den kunskap som generationerna innan oss har skapat, då kan vi möta framtiden hållbart och med företagaranda samtidigt som vi skapar samhällsnytta under både torra och regniga år.

Helene Lantz, landsbygdsbo
ansvarig tj.man för vattenfrågor LRF Sydost, Mikaela Johnsson, vice ordförande LRF Sydost