Kryare vård utan Kry
Själv tror jag på en sjukvård grundad på vetenskaplig evidens och personliga möten mellan vårdare och patienter. Precis som sjukvårdslagen och de vårdetiska grundpelarna betonar, menar jag att all vård finansierad med offentliga medel ska styras av behov. De med störst behov ska komma först. Digitala lösningar bör därför i första hand riktas mot människor med kroniska sjukdomar och sådana som på grund av geografiska avstånd, handikapp med mera har svårt att nå den fysiska vården. Här finns väldigt mycket att göra för exempelvis patienter med diabetes, hjärtsvikt KOL och psykiska problem.
Kry och deras systerbolag lanserar en vårdmodell helt styrd av efterfrågan. Denna skapas till stor del av bolagens miljonsatsningar på reklam i TV, tidningar och det offentliga rummet. Kunderna kommer därför i första hand att utgöras av medievana yngre människor i storstäderna. Det är svårt att tro att de största vårdbehoven finns där.
Eftersom frikort gäller handlar det om en oreglerad resursöverföring från primärvården till bolagen. Kostnaderna i landet har på ett år gått från 37 (2016) till 116 miljoner (september 2017). Krys affärsmodell att låta pengar från de enskilda vårdcentralerna rinna över till en grupp med stark efterfrågan måste alltså ifrågasättas. Inga bevis finns så här långt för att man verkligen avlastar den fysiska vården. Här bör politikerna ta sitt ansvar.
Till syvende och sist är det den ohöljda girigheten i bolagens sätt att agera som vi kritiker vänder oss emot. Den står i stark kontrast till grundläggande läkaretik. När riskkapitalbolag kastar in flera hundra miljoner i stöten är det nog hoppet om stora vinster snarare än omsorgen om Doris svårskötta diabetes som lockar.
Christer Petersson, Med dr allmänläkare, Växjö
