Listan med ryska veton går att göra lång

Replik

Kronoberg för fred och alliansfrihet bortser helt från de civila som drabbats när Ryssland krigar i Syrien. Det är det priset man får betala skriver Ulf Nilsson. Rysslandskärleken stannar inte där. Man förminskar betydelsen av de otaliga veton som Ryssland lagt. Listan är lång.

Foto: Marit Hommedal

Här några av de senaste som berör Syrienkonflikten:

Den 10:e april 2018 veto mot en resolution för att utreda användandet av kemiska vapen i Syrien, likt den som avslutades hösten 2017 på grund av ett annat ryskt veto.

Den 16:e november 2017 återigen veto mot en förlängning av den ovan nämnda utredningsmekanismen och ytterligare ett ryskt veto mot en förlängning av utredningsmekanismen kom den 17:e november.

Den 24:e oktober 2017 lade Ryssland sitt veto mot en förlängning av FN:s och OPCW:s gemensamma utredningsmekanism om användandet av kemiska vapen i Syrien.

Den 12:e april 2017 veto mot resolution som fördömde användandet av kemiska vapen i Syrien och efterfrågade en särskild utredning av FN och OPCW.

Den 28:e februari 2017 mot förslag om sanktioner mot individer och entiteter kopplade till attacker med kemiska vapen i Syrien.

Den 8 oktober 2016 röstade Ryssland emot ett resolutionsförslag som krävde ett eldupphör i Syrien och ett stopp på flygbombningarna samt inrättandet av en flygförbudszon över Aleppo.

Med Rysslands hjälp kunde bombningarna och gasattackerna alltså fortsätta. Ville inte den lagliga regeringen få vetskap om vem som utförde gasattackerna? Tydligen ville man bomba den egna befolkningen med ryskt stöd.

Att hävda att man inte kan genomföra resolutionerna då de skulle vara mot en laglig regering visar bara hur en opolitisk organisation som KFA kan missledas när den leds av en sympatisör längst ut på vänsterkanten.

Rysslands annektering av Krim och deltagande i det lågintensiva kriget i östra Ukraina, nedskjutningen av Malaysian Airlines flyg MH17 (nytt veto mot tribunal), robotövningar i omedelbar närhet till svenskt luftrum är bevis på en rysk aggressiv expansionspolitik. Därför bör Sverige och även Finland söka ett närmre samarbete med Nato. Det behovet förstod de baltiska staterna omedelbart efter Sovjetunionens och kommunismens sammanbrott. Ulf Nilsson ser inte dessa samband. Det är beklagligt. Inte minst för de vackra mål som KFA vill hävda. Att värna freden och vår säkerhet.

Björn Svensson (M)