Annons

Löner en ödesfråga för hälso- och sjukvården

Vårdförbundet kräver att staten tar ansvar för en lönesatsning för sjuksköterskor och barnmorskor. Antalet sjuksköterskor måste öka med 45 000 till år 2030 så att Sverige får lika hög andel sjuksköterskor som övriga Norden, skriver Anna Seiborg Kidell och Sineva Ribeiro.
Debatt • Publicerad 24 augusti 2018
Detta är en opinionstext i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Anna Seiborg Kidell och Sineva Ribeiro på Vårdförbundet anser att sjuksköterskors och barnmorskors löner en ödesfråga för svensk hälso- och sjukvård.
Anna Seiborg Kidell och Sineva Ribeiro på Vårdförbundet anser att sjuksköterskors och barnmorskors löner en ödesfråga för svensk hälso- och sjukvård.Foto: Tore, Meek

Vården är en av väljarnas viktigaste frågor i årets valrörelse. Förväntningarna stiger samtidigt som missnöjet med vården ökar. Svensk sjukvård är på väg att halka efter - vi har betydligt färre sjuksköterskor per invånare än övriga Norden och vi har färre öppna vårdplatser per invånare än något annat land i Europa. Det handlar inte om antalet rum eller sängplatser. Problemet är att proffsen som ska jobba där saknas. Särskilt stort är behovet av specialistsjuksköterskor, det yrke som det enligt Arbetsförmedlingen råder störst brist på. Det är svårt att rekrytera och behålla rätt kompetens. Och vi som finns i vården vet att lönen är en av de viktigaste orsakerna till att man lämnar.

Novus har på uppdrag av Vårdförbundet gjort en undersökning som visar på ett starkt stöd för höjda löner för vårdpersonal som lösning på vårdens problem. Tre av fyra väljare tycker att sjuksköterskor behöver ges klart högre löner för att råda bot på sjuksköterskebristen och en majoritet är beredda att betala mer i skatt om pengarna öronmärks till detta. Det är en tydlig signal till våra politiker.

Annons

En konsekvens av platsbristen är att vården inte blir jämlik och inte ges efter behov. Olika vård ges till människor beroende på kön, ålder, utbildningsnivå eller bostadsort. En annan konsekvens är vårdskador – enligt SKL drabbas 110 000 patienter varje år, till en kostnad av 9 miljarder kronor. En analys från Socialstyrelsen visar tydliga samband mellan bristande bemanning och kompetens och ökade risker för vårdskador.

Det går att vända den här utvecklingen. Svensk vård ska vara i världsklass - för alla. Vi föreslår ett reformpaket för sjukvården:

1. Statligt ansvarstagande för högre löner. En lönesatsning på specialistsjuksköterskor och barnmorskor i form av en höjning av lönen med totalt 10 000 kronor på fem år. För avancerade specialistsjuksköterskor krävs 15 000 kronor mer per månad.

2. 45 000 nya sjuksköterskor och barnmorskor. Antalet sjuksköterskor måste öka med 45 000 till år 2030 så att Sverige får lika hög andel per capita som övriga Norden. Det ska finnas en barnmorska per födande kvinna i aktiv förlossning.

3. Innovation och digitalisering. Staten bör avsätta 100 miljoner kronor för personcentrerad nära vård. Samtidigt måste takten i vårdens digitalisering öka och gå snabbare.

4. Lagstiftning för kompetensutveckling. Det behövs lagstadgad och reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker och barnmorskor. Alla vårdens arbetsgivare bör erbjuda utbildningsanställningar.

5. Ny nollvision. Samhället bör enas om en nollvision för vården. Ingen ska dö i kö, ingen ska falla mellan stolarna, ingen ska nekas att föda i Sverige, ingen ska nekas vård i Sverige, ingen ska skadas av vården och ingen ska bli sjuk av att vårda andra.

Politikerna måste se oron bland medborgare och vårdens professioner. Nu krävs långsiktighet och handling. Ett statligt ansvarstagande för högre löner och kompetensutveckling vore avgörande.

Anna Seiborg Kidell, Vårdförbundet
, ordförande avdelning Kronoberg, Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet

Annons
Annons
Annons
Annons