M: Barn behöver ägna mer fritid åt läxor
Föräldrars utanförskap slår på bred front mot barnens möjligheter att bli sitt bästa jag och bestämma över sin egen framtid. Förutsättningarna att klara skolan, ha en aktiv fritid och skaffa en egen försörjning efter student är sämre. För att bryta utanförskapet bland föräldrarna har vi en offensiv arbetslinje, men också andra delar av kommunens verksamhet behöver stärka sitt arbete för att alla barn ska få goda livschanser.
Enligt studier från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är sannolikheten att klara gymnasiet 20 procent lägre än genomsnittet för barn till föräldrar med ekonomiskt bistånd. Risken att själv vara i behov av ekonomiskt bistånd är 70 procent högre. SCBs nya statistik visar att ha arbetslösa föräldrar ökar risken för unga att hamna utanför arbete och studier med nästan 70 procent, och risken att inte få gymnasiebehörighet med 40 procent. Att sakna gymnasiebehörighet ökar i sin tur risken att hamna i utanförskap med 118 procent.
Växjö kommuns arbete med ungas fria tid görs på kompensatorisk grund. Det innebär dels att den prioriterade målgruppen är ungdomar som annars inte har några fritidsaktiviteter eller föreningskontakter, dels att verksamheten ska koncentrera sig på att ge målgruppen goda förutsättningar för framtiden. Det innebär också att fritidsaktiviteter som anordnas av kommunen inte har vuxna som målgrupp.
I många familjer ordnar föräldrar, och sedermera ungdomarna själva, med såväl deltagande i föreningslivet eller andra fritidsaktiviteter, som med hjälp i studierna eller för läxläsningen. För de som saknar det stödet ska kommunen finnas till hjälp. Kommunens arbete med ungas fria tid ska därför utgå från två målsättningar:
• Fler som skaffar jobb.
• Fler som klarar skolan.
Arbetet med barn i grundskoleålder bör koncentreras till läxläsning. När kommunen anordnar fotboll, dans eller musik på fritidsgårdar eller andra mötesplatser, så som Araby Park Arena, bör det vara som ett medel för att fler ska delta i läxläsningen. Fritidsaktiviteter i kommunens egen regi ska föregås av verksamhet som syftar till höjda kunskapsresultat för barn. Det kan handla om stöd och studiero för att läsa läxorna efter skolan, extra läsning innan aktiviteten eller något annat som bidrar till kunskap. Modellen har använts med goda resultat i andra städer.
Gymnasieexamen är den bästa försäkringen mot arbetslöshet, varför insatserna mot gymnasieungdomar bör koncentreras på att fler ska avsluta gymnasiet. De som studerar ska kunna delta i läxhjälp eller motsvarande aktiviteter, de som hoppat av ska motiveras till att återgå till gymnasiet eller övergå i vuxenutbildning. De som söker ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) från Växjö kommun omfattas av krav på heltidsdeltagande i insatser som ska leda till egen försörjning. Också andra unga som inte studerar bör erbjudas aktiviteter som stärker chanserna att få ett jobb, exempelvis CV-skrivning och praktik.
I den egna verksamheten ska kommunen arbeta kompensatoriskt med barn och unga som saknar goda förutsättningar att läsa läxor, ha en meningsfull fritid och skaffa ett jobb efter studenten. Det ökar chanserna för att fler ska klara skolan, engagera sig i föreningslivet och ha egen försörjning.
Oliver Rosengren (M)
Kommunalråd och ordförande i nämnden för arbete och välfärd
Pernilla Tornéus (M)
Ordförande i utbildningsnämnden
