Magnus Hagevi: Blir årets valkampanj det första svenska internetvalet?

Debatt Artikeln publicerades
Magnus Hagevi, professor statsvetenskap Linnéuniversitetet
Foto: Urban Nilsson
Magnus Hagevi, professor statsvetenskap Linnéuniversitetet

Valkampanjen 2018 står för dörren. Partiernas sätt att kampanja har uppenbart förändrats över tid. En bit in på 1990-talet använde partierna i stort sett samma kampanjtekniker som på 1950-talet. De satte upp affischer, delade ut flygblad, hade någon form av valstugor och torgmöten.

Dagstidningar är viktiga i partiernas valkampanjer, speciellt lokaltidningar som Smålandsposten. De flesta undersökningar visar att läsarna har mycket högt förtroende för det de läser i sin lokaltidning. Men det finns många lokaltidningar. Medan ett lyckat TV-inslag når miljoner väljare måste partierna medverka i många lokaltidningar för att nå lika många väljare.

Just TV (och till viss del radio) förändrade partiernas valkampanjer. Debatter och utfrågningar i TV och radio innebar att torgmötena tynade bort. Också valkampanjen i TV och radio har förändrats. Från början var utfrågningarna hövliga tillställningar där partiledarna aldrig ifrågasattes, nu är det mer av kritisk granskning. Sedan några val tillbaka använder partierna sig av TV- och radioreklam som inte får några motfrågor. Med kabel-TV och fler radiokanaler har progamtiden som kan fyllas med politik ökat. Samtidigt innebär ett ökat antal partier och en journalistisk trend med ökat tempo att politikerna ofta har kortare tid på sig att prata.

De senaste valen har experter siat om att det ska bli det första internetvalet där föråldrade kampanjmetoder slås ut av smartphones, surfplattor och datorer. Detta har dock inte inträffat och gamla kampanjmetoder behöver förstås inte sluta att vara effektiva på grund av internet. Men för varje val har internet blivit allt viktigare för partiernas valkampanjer. Det började med bloggar och partiernas egna hemsidor, sedan har inlägg på sociala medier blivit allt viktigare. Tusentals väljare följer politiker och andra opinionsbildare på Twitter, Facebook och liknande. På sociala medier har väljarna möjlighet att interagera med politikerna genom att skriva kommentarer eller dela det de skrivit. På så sätt nås fler väljare än de som följer just den politikern.

Jämfört med förra valet ökar antalet poddar – ett slags radioprogram som vem som helst kan spela in och lägga upp på internet för alla att lyssna på – och Youtube-kanaler – inspelade filmer att titta på internet. Här finns framgångsrika Youtubers och andra influencers som kan påverka företrädelsevis unga väljare (i den mån de fyllt 18 år). Politiker står i kö för att vara med i en podd eller Youtubekanal med starka influencers. Partierna producerar även egna filmer som kan delas på sociala medier.

Sociala medier används också i kombination med traditionella kampanjmetoder. Politiker puffar för traditionella möten och hänvisar till artiklar i Smålandsposten och när de är med i andra massmedia. På så sätt samverkar nya och traditionella kampanjmetoder. Kanske blir valet 2018 det första internetvalet, men det lär knappast betyda slutet för alla traditionella kampanjmetoder.