Parken mer än bara en grön fläck på kartan

Debatt

Enligt min mening är frågan lika enkel som självklar, Regementsparken i Växjö ska inte bebyggas. Det skriver Samuel Palmblad, 1:e antikvarie Kulturparken/Smålands museum.

Vid ett nyligen genomfört seminarium i Oskarshamn presenterade FN-organet Unesco:s generalsekreterare i Sverige en synnerligen obehaglig inblick i hur omistliga kulturarv vandaliseras beroende på konflikter och skrupelfria exploateringar. Den uppmärksammade förstörelsen av världsarvsmonument i exempelvis Palmyra, Aleppo och Bamiyan har väckt stor frustration över hela världen. Dessa händelser utfördes under pågående krig och har därmed varit svåra att förhindra. Däremot har Unesco på sin lista för hotade världsarv även uppsatt miljöer i högst fredliga länder. Wien hamnade på ”röda listan” 2017 med anledning av de omvälvande byggprojekt som planeras i centrum. Stadens historiska och unika kärna anses inte kunna bära dessa förändringar utan att de specifika värdena åsidosätts. I högkonjunkturer och perioder av stark urbanisering skapas ständigt nya årsringar i våra städer genom kvartersförtätningar och markexploateringar i dess utkanter. Växjö är nu en i tillväxtfas av sällan skådat slag och visst är detta på många plan mycket positivt.

Men det är just i sådana tider som det är viktigt att slå vakt om befintliga värden. Dyra markinköp kräver i allmänhet ett maximerande av bostäder för att täcka investeringarna och därmed blir det automatiskt omfattande volymer som lätt överordnar sig befintliga strukturer. Sverige upplever återigen en situation med omtumlande stadsförvandlingar och osannolika rivningsärenden. Kommunerna utsätts för stor press från allehanda aktörer för att möjliggöra exploateringarna, och kommunerna ska också skapa förutsättningar för tillväxt, bostadsutbyggnad och en hög samhällsservice. Samtidigt åläggs man ett stort ansvar att dokumentera och skydda kulturhistoriska värden. Efter att ha omnämnt Palmyra och Wien känns det minst sagt fjuttigt att nu lyfta fram Regementsparken i Växjö. Naturligtvis kan deras värden inte jämföras, men denna integrerade del av regementsområdet är av sådan kulturhistorisk dignitet att värdet inte upphör vid stadsgränsen. Här måste även regionala perspektiv anföras. Enligt min mening är frågan lika enkel som självklar, parken ska inte bebyggas. Detta faktum har redan konstaterats genom de planmässiga verktyg som kommunen arbetar med, aktuell detaljplan tydliggör rådande inskränkningar.

På Armémuseum i Stockholm finns en modell som ska illustrera en representativ svensk kasernmiljö från 1900-talets början med dess typiska och strukturerade byggnadsmönster. Förutom de välordnade och påkostade huskropparna inordnades grönytor av så väl estetiska som praktiska skäl. En av dessa grönytor gavs dock en särskild status, nämligen regementsparken. Platsen nyttjades frekvent vid olika minneshögtider och ceremoniella tillställningar och det finns knappt någon plats i Växjö med så höga traditionsvärden. I samband med I 11:s 350-års jubileum restes en sten i parken i närvaro av kung Gustaf V där förbandets segrar presenterades. Den lilla parkmiljön ska betraktas som en självklar del av kasern- och officersbostadsbebyggelsen. En exploatering skulle förstöra den naturliga avgränsningen mot staden men framför allt en avgörande del av I 11:s identitet och de påtagliga immateriella värden som platsen besitter. Kommunen har med all rätt lovordats för arbetet med regementsområdet. Ett stort antal arbetstillfällen har möjliggjorts i lokalerna utan att områdets särpräglade karaktär åsidosatts. Detta har krävt noggrann planering, tydliga riktlinjer och uppföljning. Några ur kulturhistorisk synvinkel mindre lyckade projekt har dock accepterats de senaste åren men att mot detaljplanens intensioner och rådande värden godkänna bebyggelse i regementsparken vore ett utomordentligt misslyckande. Närområdet förvandlas i snabb takt och inom snar framtid påbörjas uppförandet av en ny stadsdel på det intilliggande Bäckaslövsfältet. Växjöbladet skrev den 28 september 1946 med anledning av den påbörjade utbyggnaden av Västra Mark (området från Arabygatan och västerut, förbi regementet). "Naturligtvis är det utvecklingens gång och det vore inte bara fåfängt, det vore både dumt och verklighetsfrämmande att försöka spjärna mot udden. Men samtidigt ligger också faran i att staden skall mista sin själ och sin stil och därmed sin trivsamhet och sin speciella air." Andemeningen får anses aktuell även i vår tid.

Samuel Palmblad, 1:e antikvarie Kulturparken/Smålands museum