Annons

Ska alla elever ha samma chans?

Förutsättningarna för oss lärare att få spela roll för våra elever i olika skolor, i olika kommuner, kan vara så olika att det ibland känns som att vi inte jobbar i samma land.
Publicerad 3 januari 2018

Sverige är ett av de länder där problemen med att upprätthålla en likvärdig skola har vuxit mest, enligt OECD. Att utmaningen växer här mer än i många andra länder är ett faktum som ingen kan blunda för. I genomsnitt är lärarbehörigheten lägre och lärarerfarenheten kortare i de skolor som har de tuffaste socioekonomiska förutsättningarna – och skillnaden har ökat med den tilltagande lärarbristen. Vi behöver därför en mer kompensatorisk finansiering som ger mer till skolor med mindre gynnsamma förutsättningar. Inte minst måste staten ta ett större ansvar för att stötta kommunerna för att det ska vara möjligt. Egentligen borde det vara självklart då skollagen är tydlig med att resurserna ska fördelas efter elevers behov och förutsättningar.

Vi vet sedan länge att elevers sociala bakgrund spelar stor roll för deras förutsättningar att klara skolan på ett bra sätt. Den faktor som forskningen visar har särskilt starkt samband med elevernas studieprestationer är föräldrarnas utbildningsnivå.

Annons

Samtidigt vet vi att skillnaden i utbildningsnivå växer mellan kommunerna. Idag är andelen högutbildade i de 15 kommuner som har lägst andel 18 procent jämfört med 45 procent för de 15 kommuner som har högst andel. Och eftersom föräldrars utbildningsnivå har ett starkt samband med elevernas skolresultat innebär den växande skillnaden i utbildningsnivå mellan kommunerna att skillnaden i både förutsättningar att bedriva skola och resultaten i den samma växer.

Men att skillnaden i utbildningsnivå växer innebär inte bara att skillnaden i skolutmaning växer, utan också att invånarnas inkomster – kommunernas skattekraft – utvecklas olika snabbt. I en kommun med många högskoleutbildade växer skattekraften klart snabbare än i kommuner med få, vilket direkt påverkar möjligheten att med egna medel finansiera och investera i skolan. För att mildra effekten av utvecklingen behövs ett stöd till de kommuner som har störst skolutmaning. Lärarförbundet har länge drivit att det måste till en mer socioekonomisk omfördelning mellan kommuner, förutom den som behöver ske inom kommunerna. Det är därför positivt att regeringen i budgetpropositionen fullföljer Skolkommissionens förslag och skjuter till sex miljarder kronor som ska fördelas utifrån socioekonomiska faktorer.Utan tillräckliga resurser är det svårt att skapa goda arbets- och lärmiljöer och att ge det stöd och extra insatser som behövs. Undervisningen måste vara bäst där förutsättningarna är som sämst för att alla elever ska få samma chans. Ni har som politiker i Uppvidinge och Växjö chans att ge eleverna den rätten.

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande för Lärarförbundet, Carola Therner, ordförande för Lärarförbundet Uppvidinge, Anne-Lie Nilsson, ordförande för Lärarförbundet Växjö

Annons
Annons
Annons
Annons