Tecken på att maten borde förändras

Replik

Den 5 maj skrev Erik Persson en insändare där han menade att elever borde sluta vara så kräsna, och hänvisade i texten till en tidigare insändare där skribenten Felix Löthman klagade på skolmaten.

Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL / TT

Jag skulle vilja ställa ett par frågor till Erik Persson. Hur stor erfarenhet har du av ungdomar och hur ofta har du ätit i skolbespisningen någonstans?

Det var med glädje och tillfredsställelse jag läste Felix Löthmans insändare den 2 maj. Jag är numera pensionerad efter mer än 40 år som adjunkt i grundskolan och i liten utsträckning på gymnasiet. Visst har jag någon enstaka gång mött någon elev som har varit kräsen, men de allra flesta har varit fantastiska unga människor. Finns det något jag saknar från mitt yrke är det just ungdomarna, som har givit mig så mycket.

Jag har ätit i skolbespisningen varje dag när jag arbetat, och maten har alltid gått att äta även om kvaliteten har varierat över tid. Jag har också fått lära mig att äta upp, men det som kastas borde vara en tydlig signal om att något bör förändras. Låt mig ta ett exempel.

Den här terminen serverades mat baserad på kikärtor flera gånger samma vecka. Det gröna alternativet ska rädda världen. Det lär finnas provodlingar av kikärtor i Sverige, men inte någon produktion. De ljusa kikärtorna produceras i huvudsak i Indien, Pakistan och Turkiet. De svarta kikärtorna kommer ofta från Italien. Även om det är en bra näringskälla, undrar jag hur miljövänligt det är att transportera kikärtor över halva jordklotet.

Jag skulle också vilja veta om våra ekoproducenter har märkt av förändringen i skolans matproduktion. För det är väl inte så – hemska tanke- att också annat grönt som serveras har rest långt.

Pilbäckskolan lagade under flera år fantastisk skolmat, där just omsorgen om miljön var den drivande faktorn, och som barnen tyckte om. När det var nya rätter fanns receptet för dem som önskade, så trots att jag bara har hört lovorden så blir jag då och då serverad mat efter deras recept.

Summan av det som händer nu med skolmaten blir för mig ekonomi. Det blir billigare.

Har man låtit ungdomarna vara med i beslutsprocessen? Redovisar man var råvarorna kommer ifrån? Om inte: Gör om och gör rätt.

Till sist än en gång ett sort tack, till den unge mannen som skrev insändaren, för att du gjorde din röst hörd.

Christina Gustavsson