Vad vill vi med vår landsbygd?

Insändare Artikeln publicerades

Göran Gustavsson i Skärve, som Smålandsposten skrev om i måndagens sidor, är en av alla de entreprenörer som orimligt hårt har drabbats av länsstyrelsens övertolkning av ett EU- direktiv.

Nästa höst tvingas Göran Gustafsson tömma sin damm vid Skäve kvarn, norr om Växjö. Kvarnmiljön som härstammar från 1600-talet kommer då att gå förlorad.

Görans fall är bara ett i mängden av exempel där tjänstemän sätter sig över all rimlig tjänsteutövning. För dessa små entreprenörer leder denna klåfingrighet till helt orimliga ekonomiska kostnader och tyvärr alltför ofta ohälsa.

Det är av absolut nödvändighet att politiken ger tydliga signaler till de tjänstemän som hanterar dessa ärenden, så att inte övertolkningar och helt orimliga miljöförändringar blir fallet. Är inte vattenspeglar med rikt djurliv, som sedan århundraden funnits på en plats, betydligt viktigare än försumpade och slybevuxna ytor?

Ovanstående är bara ett exempel på den förlamande detaljstyrning som utövas rörande vår landsbygd idag. Vem vill ta ekonomiska risker för att utveckla landsbygden om dessa planer hela tiden möts med stor avoghet och misstänksamhet?

När äganderätten har blivit så urholkad att tillstånd måste inhämtas för varje mindre åtgärd på den egna gården. Skall vi verkligen få vår synnerligen vackra landsbygd att ta steg in i framtiden, så är det varje tjänstemans skyldighet att göra allt som står i dennes makt att stötta den lokala företagaren i hens strävan att bedriva jordbruk, bygga bostäder eller industri på landsbygden.

Med klok samverkan och en ökad respekt för enskild äganderätt, så har vi så stora möjligheter att få vår landsbygd att blomstra än mer.

Lars-Göran Svensson, landsbygdsföretagare Tolg