Valkrönika: Håller partierna vad de lovat?

Debatt Artikeln publicerades

I partiernas valmanifest kan du läsa såväl deras ideologiska utgångspunkter som konkreta vallöften för den kommande mandatperioden. Vid sidan av att kontinuerligt följa med i politiken i massmedia kan medborgare som vill göra ett informerat val läsa partiernas valmanifest.

Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet.
Foto: Urban Nilsson
Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet.

Du tycker kanske att partiernas ord är tomma eller att de efter valet sviker sina vallöften. Forskning säger att det är tvärtom. Statsvetaren Elin Naurin har läst partiernas valmanifest och sedan kontrollerat vad partierna som vunnit regeringsmakten genomfört. Hon menar att valmanifesten har blivit mer konkreta med fler och mer detaljerade vallöften. Naurin har noterat att regeringspartier tenderar att verkställa de flesta av de löften som avges i manifesten. När partierna ändå bryter sina vallöften finns det ofta speciella skäl. Ibland har något oförutsett skett i världen som gör att alla måste tänka om, partiet kan ha blivit överkört i en koalitionsregering eller så ingår de i en minoritetsregering vars förslag röstats bort av riksdagsmajoriteten.

Trots allt upplever många medborgare att partierna inte håller sina vallöften. Det är gåtfullt med tanke på att statsvetare menar att partierna tenderar att hålla löftena i valmanifesten. Det kanske beror på att statsvetarnas definition av ett vallöfte inte stämmer överens med väljarnas uppfattning om vad det är partierna lovat inför valet. Medan ett parti i sitt valmanifest lovar konkreta åtgärder – till exempel en åtgärd för att fler ska få sjukvård snabbare – så kan väljare uppfatta det som att partiet inte bara lovat att införa dessa konkreta åtgärder, utan att de lovat att minska köerna till sjukvården. Om partiet efter valet gör verklighet av det som föreslogs i valmanifestet men köerna till sjukvården ändå inte minskar kan väljarna uppfatta det som om partiet brutit sitt vallöfte.

Ett annat problem är att partiernas företrädare – allt från partiledare till den lokale medlemmen i valstugan – säger saker vid sidan av valmanifesten som väljare uppfattar som löften. Om en partiledare lovar något i en TV-debatt som inte står i partiets valmanifest är det inte ett av de vallöften som forskarna studerar. Men flera väljare kan uppfatta det som partiledarna säger som ett vallöfte.

Även de som läser valmanifest kan ha svårt att välja parti. För många väljare är partiernas ekonomiska vänster-högerpositioner viktiga för hur de röstar. Det forskarlag som jag leder har studerat partiernas valmanifest under fem decennier med start i 1970-talet och kommit fram till att partierna närmat sig varandra i ekonomiska vänster-högerfrågor. Mitt forskarlag har också undersökt hur väljarna uppfattar partierna. De flesta väljare menar att åsiktsskillnaderna mellan partierna har blivit mindre. Det kan vara svårt att skilja mellan partierna och välja ut ett parti att rösta på. Ett representativt folkstyre bygger på att partierna presenterar olika åsikter som medborgarna väljer mellan. Om inte det fungerar har den representativa demokratin problem.