Annons

Magnus Hagevi: Valkrönika: Kan vi lita på opinionsmätningarna?

Inför valdagen är det spännande. Utifrån opinionsmätningarna ser vi partier som vinnare och förlorare. Men kan vi lita på opinionsmätningarna? Visar de verkliga väljarstödet för de partierna?
Magnus Hagevi
Publicerad 7 september 2018 • Uppdaterad 17 september 2018
Detta är en personligt skriven text i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap och Smålandspostens valkrönikör.
Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap och Smålandspostens valkrönikör.Foto: Urban Nilsson

De senaste fyra riksdagsvalen har jag jämfört opinionsföretagens sista mätning med det faktiska valresultatet. I genomsnitt ligger opinionsföretagen någon procentenhet från respektive partis faktiska valresultat, vilket får ses som okej. Men det finns skillnader mellan opinionsföretagens förmåga att förutse valresultatet. På min blogg (https://hagevi.wordpress.com/) har jag gjort en sammanställning av hur bra opinionsföretagen har varit i sina sista mätningar inför de senaste fyra riksdagsvalen. Novus och Sifo tenderar att vara bäst, medan YouGov och Demoskop inte har lyckats lika bra.

Annons

Varför skiljer sig opinionsmätningarna åt? Små skillnader kan bero på slumpen, men en viktig anledning är att opinionsföretagen använder olika undersökningsmetoder. Särskilt viktigt är valet av vilka personer som har möjlighet att svara på en opinionsundersökning. Dessa personer ingår i vad som kallas för urvalet. Hur urvalet görs är viktigt. Den vetenskapligt beprövade metoden är att bland alla röstberättigade lotta fram vilka som ska ingå i urvalet. Detta kallas för sannolikhetsurval eftersom alla väljare har en lika stor sannolikhet att ingå i urvalet. Ett sådant urval är en miniatyr av väljarkåren. Till exempel ska andelarna kvinnor och män i urvalet vara ungefär lika stora som andelen kvinnor och män i väljarkåren. Samma sak gäller de som sympatiserar med olika partier. Därför är det möjligt att generalisera utifrån svaren som personerna i urvalet ger till att gälla hela väljarkåren. Ju större urval, desto säkrare resultat.

Denna urvalsmetod utmanas av de opinionsföretag som använder självrekryterande paneler (till exempel Inizio, YouGov och Sentio). Där får vem som helst anmäla sitt intresse att ingå i urvalet som inte blir särskilt representativt med väljarkåren. Dessa skevheter rättas till genom viktning, det vill säga att man i efterhand kvoterar personerna i urvalet utifrån deras olika egenskaper: kön, ålder, region och vilket parti de röstade på i förra valet. Personer med egenskaper som det finns för lite av i urvalet viktas upp medan de med egenskaper som det finns många av viktas ned. Därefter hoppas man att urvalet är representativt med väljarkåren.

I tidigare riksdagsval har det inte varit någon större skillnad mellan opinionsföretag som använder olika urvalsmetoder. Men inför årets riksdagsval skiljer sig opinionsföretagens mätningar extra mycket. I några opinionsmätningar (Sifo och Ipsos) är Sverigedemokraterna nästan en tredjedel mindre än i YouGovs mätningar. Sådana skillnader kan inte förklaras av slumpen. Efter valdagen kommer jag återigen kontrollera hur nära opinionsföretagen varit valresultatet. Då kommer det inte bara att finnas vinnare och förlorare inom politiken, utan också bland opinionsföretagen.

Annons
Annons
Annons
Annons