Vårdbolagen gräver guld med digital diagnostik
Digital teknik och kommunikation har stor betydelse inom sjukvården i dag. Dess omfattning ökar snabbt. Därför är det knappast förvånande att digitala vårdgivare som Kry och Min Doktor växer fram på marknaden. Men utformningen och omfattningen av deras verksamhet är varken självklar eller strikt teknikbunden. Den bestäms i hög grad av tidsanda och rådande vårdideologier.
E-hälsa är i dagsläget ett honnörsbegrepp som mer eller mindre hypnotiserat makthavare inom vården. I en artikel i Läkartidningen 17 oktober varnar Sveriges ende professor i e-hälsa Göran Petersson tillsammans med Svenska Läkarsällskapet för att e-hälsa har blivit ”en semantisk magnet” inom vårdens ledningsfunktioner. Därför har begreppet kunnat sopa banan för hugade digitala vårdgivare, som snabbt insett möjligheten till lättförtjänta pengar. För bara drygt ett år sedan kunde en konsultation på nätet debiteras med 1 885 kronor. Senare sänktes arvodet successivt trots bolagens protester för att i dag vara nere på 650 kronor varav skattebetalarna som tidigare står för merparten.
Företrädare för Min Doktor jämför i Smålandsposten den 31 oktober denna kostnad med genomsnittspriset på 1 662 kronor för ett fysiskt läkarbesök. Det är en osaklig jämförelse eftersom de digitala vårdbolagen saknar kostnader för utbildning, infrastruktur, byggnader, provtagningar med mera. Den digitale doktorn kan sitta bekvämt på valfri plats och ge sina råd. Och låta det offentliga sköta resten. Min Doktor brukar referera till en studie från Lund som visar på deras kostnadseffektivitet. Problemet är att studien var beställd och betald av företaget själva.
Riskkapitalisterna, som har näsa för riskfria investeringar, rusar som vanligt till när man anar utdelning ur publika penningpåsar. Kry var i somras värderade till 1 miljard på börsen enligt tidningen Dagens Industri. Då är det inte svårt att förstå att man har råd med helsidesannonser i dagspressen och att tapetsera det offentliga rummet med insmickrande propaganda. Vad kostar exempelvis reklamen i TV eller de fyra helsidesannonserna som Kry hade i DN för några veckor sedan?
Redan här syndar man mot paragraf 18 och 19 i Läkarförbundets etiska regler, som handlar om att inte låta sig påverkas av otillbörligt förvärvsbegär samt att avhålla sig från påträngande marknadsföring.
Kopplat till begreppet e-hälsa finns föreställningen att friska människor som övervakar sig själva med hjälp av klockor, appar och sensorer kommer att utveckla en bättre hälsa. Inte heller för detta finns några bevis. Det är uppfattning på bräcklig grund. Kanske är det tvärtom så att det ihärdiga mätandet i stället skapar en stor grupp oroliga friska, som helt i onödan bekymrar sig över avvikande mätvärden utan betydelse. Dessa oroliga blir helt naturligt en ideal målgrupp för digitala vårdgivare: Tänk så skönt att ha en nätdoktor att vända sig till när oron slår till om så mitt i natten. I annat fall hade man kanske fått nöja sig med helt gratis råd från vänner, vårdcentraler eller 1177.
Inget talar i nuläget för att de digitala vårdbolagen skapar ökat utrymme i väntrummen på vårdcentraler eller akutmottagningar. Däremot bidrar de starkt till att dränera den fysiska vårdens resurser. Sydsvenskan rapporterar 12 november att nätläkarbesöken kostat Region Skåne minst 16 miljoner kronor det senaste året. Nu sätter man stopp för sina egna läkare som extraknäcker åt de privata nätläkarföretagen. Det är en åtgärd på marginalen, men kanske vågar man hoppas på ett sådant uppvaknande även i Region Kronoberg och övriga landstingssverige? Jag tror att pengarna skulle göra mer nytta inom exempelvis förlossningsvård, demensvård eller den fysiska primärvården.
Gärna utökad medicinsk rådgivning på nätet som ett gott komplement till den fysiska vården. Men låt skattebetalarna slippa betala notan. I så fall kan det hända att riskkapitalisterna tappar lusten och drar sig ur leken.
Christer Petersson, Med.dr allmänläkare
