En eloge till Bert Karlsson
Själv flykting blev jag och min familj placerade i Alvesta AMS-byn sommaren 1969. Baracker målade i trivsamma färger, i prydliga rader med gräsmattor, lekplats, gemensam tvättstuga, gemensamma lokaler för bordtennis, tv-tittande, matsal både för goda måltider, information och fest. En lekskola för små barn, en professionell svenskundervisning för vuxna. Efter att ha kommit från Wien där vi från natt till natt inte visste var vi skulle sova näst, om vi skulle kunna skaffa tillräckligt med mat, var i världen vi skulle påbörja våra nya liv – ja, att komma till Alvesta AMS-byn var som att komma till paradiset.
Sjuka och desperata flyktingar som flytt för sina liv står i tusental framför mer eller mindre stängda gränser. Där på andra sidan råder fred, det finns mat och ”en provisorisk” bostad där man slipper att frysa, det finns sängar och man kan låsa sin egen dörr.
Ta lärdom av Bert Karlsson och hans företagande. Snabbt och effektivt med rentav god ekonomi är han beredd att hjälpa till att minska nöd. Med stor sannolikhet kommer Bert Karlsson att återinvestera sina vinster i nya projekt som kommer många människor till godo. Och – det är väl inte ett självändamål att goda satsningar ska dras med dålig ekonomi?
Tänk dig att du och din familj förgäves står och väntar på asyl till ett av Europas länder som erbjuder bästa asylmottagande medan kulorna viner, ingen har varken ätit eller druckit på länge och det är kallt och regnigt.
För länge sedan kom jag och mina kära till AMS-byn i Alvesta. Ett paradis.
HELENA GUSTAFSSON
