Hur kan S ge V inflytande över utrikes- och säkerhetspolitik?

Socialdemokraterna har under långa perioder regerat med stöd av vänsterpartiet, men aldrig har det partiet tillåtits utöva något inflytande över svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Men Mona Sahlin har nu övergett alla socialdemokraternas gamla betänkligheter mot vänsterpartiet. Därmed riskerar Sverige att få en regering som rymmer ett extremt och Europafientligt parti, ett parti som liksom sverigedemokraterna skiljer ut sig när det gäller grundläggande värden.

Vänsterpartiet vill inte bara föra Sverige ut ur EU, partiet vill helt upplösa EU. Partiprogrammet är mycket tydligt: EU måste upplösas för att ett i grunden annorlunda euro-peiskt samarbete ska kunna byggas. En viktig del i en sådan process kan vara att länder väljer att lämna unionen. Vänsterpartiet arbetar bland annat därför för ett svenskt utträde ur EU.

Det är en av de mest extrema utrikespolitiska positioner som ett parti med ambition att utforma svensk utrikes- och säkerhetspolitik någon gång har haft. Det må vara en sak att vilja se ett svenskt utträde men att vilja föra Europa tillbaka in i mellankrigstiden genom att avveckla ett unikt fredssamarbete är verkligen extremt. I den uppfattningen har vänsterpartiet bara sällskap av sverigedemokraterna.

Det är också unikt att ett sådant parti, förutom det historiska arvet av försvar för diktaturer, självklart räknas in inte bara i rege-ringsunderlaget utan också ingår i själva regeringsalternativet som sådant. En regering där ett extremt och Europafientligt parti kan blockera viktiga frågor därför att det är emot samarbetet som sådant, kommer aldrig att kunna föra en handlingskraftig och trovärdig utrikespolitik inom ramen för det Europasamarbete vi är en del av.

Det är inte lite som väns-terpartiet vill demontera i Europa. EU har under årtion-den omformat Europa. Från murens fall, diktaturernas kollaps och den socialistiska ekonomins fattigdom, till en öppen och fredlig kontinent där 500 miljoner människor lever i frihet. EU i dag är spegelbilden till det delade och förtryckta Europa som Lars Ohly och hans kolleger hyllade i partiprogram och i telegram till partikongresser. Men nu ska Lars Ohly ha ett styrande inflytande över den svenska utrikes- säkerhets- och Europapolitiken.

Det är uppenbart att han kommer att få detta inflytande. När de rödgröna presenterade sin gemensamma utrikespolitik framgick det att Afghanistan inte riktigt finns på deras karta. Landet nämns två gånger i förbifarten som ett av många länder med mer eller mind-re stora inre konflikter, typ Indien, Filippinerna, Pakistan, och så Afghanistan. EU nämns också mer parentetiskt, som något Sverige ska agera gentemot, inte som en del av. EU ger oss en möjlighet att driva utrikespolitik med ett genomslag.

Vänsterpartiet som i årtionden försvarade de socialistiska diktaturerna som sin egen familj menar att EU inte uppfyller minimala demokratiska krav.

Vänsterpartiet jämför ett fredligt samarbete baserat på demokratiska länders samverkan genom regeringar och ett gemensamt parlament med de regimer som partiet tidigare försvarade. Det är detta parti som socialdemokraterna nu vill legitimera och låta vara med och styra svensk utrikespolitik.

Det är en skam för alla de socialdemokrater som i årtionden höll gränsen klar och tydlig mot diktaturens vänner. Hur ska Mona Sahlin och socialdemokraterna kunna dra en tydlig gräns mot sverigedemokraters demokratiförakt när man välsignar vänsterpartiets och upphöjer det till regeringsfähighet?

Gunnar Hökmark (m)