Kultur & Nöje

Absolut nollEngagerad debutförfattare lyckas med gestaltningen

Kultur & Nöje

Artikeln publicerades 23 juli 2013.

Om den årliga Pride­paraden på senare år blivi­t något av en folkfest här hemma, och rättig­heterna för HBTQ-­personer har seglat allt högre upp på den politiska­ dagordningen,­ så ser läget betydligt mörkare ut i flera av våra närmsta grannländer. Som i Ryssland. Under Putineran har exempelvis flera ryska städer infört förbud mot att ”propagera” för homosexualitet, något som även inkluderar ett totalförbud mot alla Pride­manifestationer.
När Anna Fock debuterar­ som författare så är det med en roman om St Petersburgs underjordiska gayscen. Vi får följa några unga män; Nikita, Aleksej, Vadim, Anna och Volodja, på drift genom ett nattligt Pieter (som ryssarna själva kallar sin andra stad), och på glid undan ett samhälle som gör sitt bästa för att stöta ut dem i marginalerna.
Det finns alltid en risk att en författares kunskaper, intresse, vilja och engagemang för ett visst politiskt sakförhållande­ lägger sig i vägen när det ska bli litteratur av det hela. Att önskan att föra upp en fråga på dag­ordningen lyser igenom och lägger krokben för själva gestaltandet. Så är inte fallet med Absolut noll. Och kanske är det vad som imponerar mest på mig. Förtrycket finns där, ständigt närvarande. Karaktärernas utsatthet är fullständig.
De riskerar­ hela tiden att bli föremål för andra människors förakt och aggressioner, de förföljs, misshandlas och behandlas som andra klassens medborgare. Ändå är det livet; festerna, vänskapen och förälskelserna, som står i centrum i Absolut noll. Hur det ändå pågår. Fock lyckas med konststycket att skildra­ den såriga och brutala situationen för HBTQ-personer i Ryssland, utan att egentligen fokusera på det. I?stället är hon upptagen av sina karaktärer.­ Nikita, på tröskeln ut i vuxenlivet, med en fot kvar i sin förlorade barndom. Den lätt utvecklingsstörde, minder­årige Anna. Aleksej med sitt omöjliga och, ska det visa sig, livshotande, on–off- förhållande­ till transvestiten Kirill. Nikitas­ barndomsvän Vadim samt den hjärnskadade och ­korrumperade snuten Arkadij. Då och då haltar det, och handlingen går ibland lite på tomgång.
Men mot en klangbotten av våld, marginalisering, sjukdom och död, känns det till synes planlösa flackande som Nikita och de andra ägnar sig åt ändå hela tiden angeläget. Varje klubbnatt, varje kyss är en motståndshandling.
Kanske just på grund av sitt tydliga insisterande på sig själv som litteratur, är Absolut noll en såväl intressant som rolig och tveklöst politisk romandebut.
? Läs också: Micha? Witkowskis Lubiewo, skandalomsusad polsk roman om några bögar långt ute i samhällets marginaler.
Anna Fock.foto: Cato Lein