Kultur & Nöje

Bilden är hennes maktspråk

Kultur & Nöje Artikeln publicerades

Hennes bilder berör och upprör. Därför bjöd medieeleverna på Kungsmadskolan i Växjö in Elisabeth Ohlson Wallin som kom och berättade om sitt arbete. Några av eleverna fick sedan handfasta tips i skolans fotostudio.

När Elisabeth Ohlson Wallin pratade fotokonst på Kungsmadskolan i går sade hon att Jesus inte är någon person som går spårlöst förbi. Detsamma kan sägas om henne själv. Med både humor allvar visade hon bilder för alla medieelever på skolan från de utställningar som provocerar en del och älskas av många. Ettorna fick sedan fortsätta jobba med henne i studion där Elisabeth Ohlson Wallin tog en gruppbild på temat crazy.

Egentligen var detelevernas egna bilder som satte i gång det hela. De jobbade med kropp, identitet och genus och tittade då på Elisabeth Ohlson Wallins bilder.
– Eleverna har gjort egna filmer där de vänt på könsnormerna och filmerna kommer att visas på Konsthallen i maj. Elisabeth Ohlson Wallins budskap är angeläget när det gäller identitet och sexualitet, säger Iréne Wirdelöv som är medielärare.

Elisabeth Ohlson Wallinpratar mycket om bildens makt. Hur kvinnokroppen får visas hur som helst på bild, men att bilder på en naken man rör upp helt andra känslor.
Nu senast har hon väckt uppmärksamhet med sina satiriska fotografier.
– När jag som konstnär får en idé har jag svårt att släppa den. Jag sätter ofta ihop en bild av ord och det var när boken Den ofrivillige monarken kom som jag fick idén till Kungamiddagen. Men det tog ett år innan jag vågade publicera den. Jag valde tidningen Tiden för att ha en ansvarig utgivare bakom mig så att jag inte själv skulle kunna bli stämd.
Hon fortsätter att visa andra satirbilder såsom en statsminister i blöja, Caremaskandalen, och en utrikesminister med droppande tjock olja på händerna, Lundin oil-debatten.
– Sirap och svart färg är ett jättebra tips om ni vill fota olja. Blanda sirap med rött och det blir blod, säger hon till publiken.
Utställningarna Ecce homo, In hate we trust och Jerusalem har följt efter varandra och det hela började med en rubrik i en kvällstidning under 1980-talet: ”Bra att de får aids.”
– Jag är döpt, konfirmerad och uppvuxen i ett kristet hem så jag kunde inte förstå hur en präst kunde säga något sådant när jag hade vänner som dog. Jag gjorde Ecce homo som en upprättelse till mina vänner som dött i aids.

Att bilderpå en naken Jesus skulle uppröra så förstod hon inte riktigt då, och hon förundras fortfarande över att nakenhet provocerar.
– Ecce homo var ett bra verktyg. De bilderna kan avslöja hur HBTQ-klimatet är i ett land. I Sverige har vi kommit långt i lagstiftningen när det gäller de här frågorna, men inte i folksjälen eller i kyrkan.
Det fina med konsten, menar Elisabeth Ohlson Wallin, är att man får fram en känsla. Men eftersom konsten uttrycker känslor provocerar den också.
Det farligaste hon hittills gjort i sin karriär var utställningen Jerusalem, där bland annat bilden på två älskande män utanför klagomuren i Jerusalem ingår.
– När vi skulle fota den fick två kompisar hålla vakt. Då var min puls hög. Jag tog bara fem exponeringar sedan vågade jag inte mer. De som ställde upp på bilderna är oerhört modiga.

AndraårselevenStina Reinholdsson var en av dem som lyssnade på Elisabeth Ohlson Wallin.
– Det var bra och väldigt personligt. Vi har ju en bit kvar till jämställdhet på alla plan. Det är ett viktigt ämne.
Och Ida Fredh, som var en av dem som fick vara med i fotoverkstaden, fotograferar inte så särskilt mycket i skolan.
– Men det var coolt och annorlunda och väldigt kreativt.