Kultur & Nöje

Sissel Kyrkjebö drog fullt hus

Kultur & Nöje Artikeln publicerades

Hon är en norsk ikon med en röst som går utanpå det mesta.
När Sissel Kyrkjebö drar ut på turné är det fyllda konserthus och stor publiksuccé.
Tillsammans med ett högklassigt sjumannaband trollband hon under en timme och 45 minuter i lördags kväll en fullsatt Christina Nilsson-sal i Växjös konserthus.
Det var säkert många som fick gåshud under Sissels föreställning.
Som få andra artister kan hon sjunga allt från folkvisor till 80-talspop.
En av höjdarna i lördags kväll var The Bangles miljonsäljare från 1986, Manic Monday, en snabb låt som satt perfekt.
Det var en minst sagt snabb scenförändring från den föregående låten, Den första sommaren, som Per-Erik Moraeus från Orsa spelmän har skrivit speciellt för Sissel.
En annan finstämd sång var Dagarna, skriven av den norske folksångaren Odd Nordstuga, som var med på hennes julskiva från 2009.
Den legendariska Joni Mitchell, den Kanada-födda låtskrivaren och sångerskan, har också en plats på Sissel Kyrkjebös repertoar i form av The River, där Sissel uttryckte en längtan att bara ta på sig skridskorna och skrinna i?väg på flod långt bort för att lämna vardagens bekymmer bakom sig.
Men det är knappast bekymmer som präglar bilden av Sissel Kyrkjebö.
På scenen står en framgångsrik artist som efter drygt 25 år som professionell artist behärskar sin publik.
När hon dessutom backas upp av en högklassig orkester kan det inte bli mycket bättre.
En finstämd duett med gitarristen Börge Petersen-Överleir i Carry On var en av kvällens höjdare.
Och unga orkestermedlemmen Unni Wilhelmsen gjorde ett fint soloframträdande när hon sjöng sin egenkomponerade ballad Won?t go near you again.
Det är den här mixen som gör att Sissel Kyrkjebö lockar en stor publik. Dessutom har hon lagt snacket mellan låtarna på en lagom nivå.
Hon avslutade med Summertime men fick förstås återkomma med de obligatoriska extralåtarna.
I den definitiva finalen bjöd Sissel Kyrkjebö på Live and let die från Bond-filmen med samma titel.
Och det kändes helt rätt!