Kultur o Nöje

En historia värd att lyftas fram

Kultur o Nöje ,
Anna Jörgensdotter debuterade 2002 med den uppmärksammade romanen ”Pappa Pralin”.
Foto:

Vissa böcker passar mer in i nutiden än andra. Eller kanske snarare är det så att vissa tider gör att författarna söker paralleller bakåt. Så kan det vara i Anna Jörgensdotters roman ”Solidärer”.

Solidärer

Författare: Anna Jörgensdotter

Förlag: Albert Bonniers

Artikeln publicerades 7 september 2017.

Inte ett ord nämns om vår egen samtid, men det är svårt som läsare att inte dra linjerna framåt. Och ångesten infinner sig genast.

”Solidärer” utspelar sig i författarens egen hemstad Gävle och i Spanien, särskilt Barcelona med omnejd. Tiden är 30-tal och runt om i Europa samlar sig syndikalister, kommunister, socialister med flera i stödaktioner för den spanska folkfronten, den som tagit över efter att kung Alfons XIII hade abdikerat 1931. En klar majoritet röstade för samma Folkfront 1936. Men alla var inte nöjda. Franco lyckades samla högerkrafter och fick gott understöd från Hitler, Mussolino – och katolska kyrkan. Resten är, som det heter, historia och 36 år av diktatur tar vid.

Till de frivilliga som anslöt sig till Folkfronten fanns en hel del svenskar och en av dessa gestaltas i denna bok. Ingemar, stuveriarbetare från Gävle, syndikalist och politiskt medveten. Hans möte med krig, fascism, övergrepp och den egna oförmågan är en gripande historia. Men lika intressant är bokens två kvinnor; Klara kvar i Gävle med ett barn på väg och en framtid som blir allt snävare och Conxa, som vuxit in i kampen, som lämnar bort sitt barn för att strida men som även hon alltmer tvingas i en oönskad kvinnoroll.

Avstampet i Gävle är det som ligger nutiden närmast. Jag tycker att Jörgensdotter på ett alldeles förträffligt sätt skildrar de smygande antidemokratiska tendenserna. Och aningslösheten! Att skicka en hel trupp med unga kvinnliga gymnaster till Berlin, för att det bara är sport till exempel. Omtalanden om folk som ”de andra”. Att dela in folk i fack.

Klassamhället frodas. I Gävle likaväl som i Barcelona. Conxa lämnar sin anställning som husa för friheten i fabriken. Även för Klara är fabriksarbetet en frihet: egen lön, egen bostad. Samtidigt finns förväntningar att man inte ska jobba kvar som gravid. Kvinnohistoria smyger sig in och jämförelserna mellan de två länderna fungerar utmärkt, även om jag hade dubier i början. Två starka kvinnor, olika men ändå likartade strider som måste utkämpas.

Med andra ord: detta är en utmärkt bok. Den gestaltar en historia väl värd att lyftas fram. Och den lyckas hitta en form som varken är insmickrande eller enkel utan tvärtom bjuder läsaren på utmaningar i form av tidsförskjutningar och parallella handlingar. Några få enstaka gånger känns själva infogandet av historiska fakta som inte riktigt integrerad. Efter ett tag försvinner denna känsla, det skänker ett allvar som fint parerar den unge, lite tråkige och mycket idealistiske Ingemar själv.