Marie Magnusson: Marie Magnusson: Dags för kvinnors upprättelse
När jag gick i skolan på 1980-talet tänkte jag kanske inte på hur mansdominerad historien var. När vi läste historia handlade det mest om krig, industrialismen, franska revolutionen och kungar och sånt. Gott så, men var fanns kvinnorna?
Det är till exempel lätt att inbilla sig att det bara finns manliga kompositörer till klassiska verk. Jag tänker på namn som Mozart, Beethoven, Schubert, Vivaldi, Brahms, Händel. Ja, ni vet. Idel män. Manliga genier. Fanns det verkligen inga kvinnliga tonsättare?
Jo då, men de fick ju liksom inte chansen direkt. Fanny Mendelssohn, senare Hensel, (1805-1847) är ett exempel. Syster till den berömde tonsättaren Felix Mendelssohn (1809-1847). Ellinor Skagegård lyfter hennes gärning och liv i boken ”För dig ska musiken bara vara ett smycke”, som kom tidigare i år.
I den kan man läsa om de musikaliska underbarnen Fanny och Felix. När Fanny var fjorton stod det klart att hon skulle tvingas följa uppgjord väg och gifta sig. Musiken kunde bli broderns framtid. Vid tiden för sin död var Felix den störste kompositören i Europa. I bakgrunden fanns storasyster Fanny som han, enligt boken, alltid bad om råd när han komponerade. Trots faderns och även broderns motstånd skrev Fanny Mendelssohn runt 500 verk!
Vår egen kammarorkester Musica Vitae spelade Fannys musik för inte så länge sedan, i ”Ett hjärtas vandring”. Ett gott initiativ!
För mig var författaren och journalisten Ester Blenda Nordström (1891-1948) totalt okänd innan jag läste Fatima Bremmers Augustprisbelönade biografi, ”Ett jävla solsken”. Denna totalt orädda och fantastiska kvinna var mer eller mindre bortglömd.
Ester Blenda Nordström wallraffade innan begreppet fanns. Det gjorde även amerikanskan Nellie Bly, som redan på 1800-talet skrev ingående reportage om mentalvården. Vem tog åt sig äran många decennier senare? Jo, en man förstås, Günther Wallraff.
Ester Blenda Nordström har en given plats i Lisbeth Larssons bok bland de 200 utvalda kvinnorna ”som förändrat våra liv”. Jag bläddrar i den och finner många kvinnor som jag lärt mig mer om på senare år.
Jag ser en trend i att lyfta fram betydelsefulla kvinnor i bokform. För några år sedan kom barnböckerna ”Godnattsagor för rebelltjejer: 100 berättelser om fantastiska kvinnor” och ”Godnattsagor för rebelltjejer 2” av italienskorna Elena Favilli och Fransesca Cavallo. Om tjejer som gick sin egen väg, som bröt mot traditioner och bara struntade i sin snäva könsroll och levde livet som de ville.
Vi har även ”Banbrytande badass-brudar: 52 kvinnor som förändrade världen” av Mackenzi Lee, riktad till barn 9-12. Den beskrivs som en hyllning till förbisedda kvinnliga pionjärer. Bortglömda helt enkelt. Mer kommer säkert, bara att tacka och ta emot.